Svenska solceller kan revolutionera marknaden

2024 05 11

Svenska solceller slår rekord.

Det handlar om den nya generationen solceller som forskare hoppas ska få stor betydelse i framtiden.

Idag är det kiselsolceller som är överlägset vanligast.

Men svenska forskare har nu tagit ett stort steg i utvecklingen av tunnfilmssolceller, rapporterar SVT.

Hoppas inspirera forskning

Fördelen med tunnfilmssolceller är bland annat att de är väldigt böjbara, formbara och lätta att montera, eftersom de är så tunna.

Nackdelen är att de har lägre verkningsgrad än kiselsolceller.

Nu har dock svenska forskare utvecklat tunnfilmssolceller som slår nytt världsrekord i just verkningsgrad, uppger kanalen.

– Det är roligt att slå rekord med en teknik som är känd för sin stabilitet, och jag hoppas det kan inspirera till mer forskning internationellt, säger Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik i Uppsala, till kanalen.

Har slagit världsrekord

Forskarna har i samarbete med bolaget First Solar European Technology Center utvecklat den nya tunnfilmssolcellen.

Den uppges vara 4 mikrometer tunn.

Nyligen har den alltså slagit nytt världsrekord för tunnfilmssolceller: 23,6 procent i verkningsgrad, alltså måttet på hur mycket av solljusets energi som omvandlas till el.

Även om det fortfarande är lägre än verkningsgraden hos kiselsolceller så hoppas forskarna att tunnfilmssolcellen  

– Jag tror att tunnfilmscellen kommer att komma ifatt. Den är ett supermaterial för att absorbera solstrålning, säger Marika Edoff.

Flera fördelar

Det finns flera fördelar med tunnfilmssolceller, uppger sajten Solexperter.se.

De är mer böjbara och formbara, och därför lättare att använda och montera på ställen där det annars hade varit svårt, till exempel på en husvagn, en båt eller en bil.

De kan limmas direkt på underlaget och kräver ingen särskild ställning.

De är också billigare än kiselsolceller, men har alltså än så länge fortfarande en lägre verkningsgrad.

Foto: Michael Wilson

Text: Redaktionen


Dollarstore storsatsar – under nytt namn

2024 07 22

Butikskedjan Dollarstore fortsätter att breda ut sig.

Och det är inte bara i Sverige som kedjan är på framväxt.

Nu satsar man även stort på Sveriges grannland i syd.

Dollarstore kommer att öppna totalt åtta nya butiker i Danmark under 2024 och 2025.

Det rapporterar sajten E-handel.

Under nytt namn

Det blir dock inte under namnet Dollarstore som kedjan kommer att öppna de nya butikerna.

I Danmark finns nämligen redan en kedja som heter Dollarstore.

Istället kommer de nya butikerna att gå under namnet Big Dollar, som det just nu finns fem stycken av i Danmark.

“Är väldigt glada”

I år så kommer två av de åtta butikerna att öppnas i Randers och Grenå under november månad.

Nästa år öppnas resterande sex butiker i Aalborg, Esbjerg, Skive, Ringsted, Sønderborg och Thisted.

Just de geografiska förutsättningarna bedöms vara mycket goda gällande expansionen.

– Vi är väldigt glada över att utöka vår närvaro i Mellanjylland med öppningarna i Randers och Grenå senare i år, säger Peter Jakobsen, Country Manager på Big Dollar enligt E-handel.

– Med de sex nya öppningarna spridda runt om i landet under 2025, kommer vi att kunna erbjuda ännu fler kunder fantastiska produkter till bra priser.

Går fortsatt starkt

Under fjolåret har Dollarstore gått igenom såväl ägarbyte som vd-byte.

Trots det går kedjan fortsatt starkt, och antalet kunder växte med 7 procent under 2023.

Det uppger Market.

“Då väljer kunderna oss”

Det har som bekant varit utmanande ekonomiska förutsättningar för många företag runt om i landet under de senaste åren.

Ränteläget har satt press på många stora bolag och i många branscher behöver man dra ner på satsningarna, men Dollarstore tycks kunna fortsätta ta marknadsandelar och sätta press på konkurrenterna.

Den nya vd:n Anders Kind menar att trovärdigheten och tilliten är en av de viktigaste sakerna i branschen.

– I slutändan tror vi att fler kunder kommer att välja våra butiker om de känner att de kan lita på oss, säger han till Market.

Foto: Dollarstore

Text: Redaktionen


Plötslig förändring av svenska kronans kurs

2024 07 20

Den svenska kronans kurs har förändrats tydligt under fredagen.

Den svenska kronans värde är en fråga som har vållat mycket diskussion under en längre tid.

Under fredagen skedde en plötslig förändring av kronkursen.

Den svenska kronan försvagades mot både dollarn och euron, rapporterar DI.

Kan bero på IT-krasch

Kronan har försvagats med 8 öre mot både dollarn och euron under fredagen.

En dollar kostar nu 10,69 SEK och en Euro 11,53 SEK, vilket är de högsta priserna under den senaste månaden.

Att kronan föll på fredagen kan bland annat bero på dagens IT-krasch, rapporterar tidningen.

Oro skadar kronan

Oro är ofta dåligt för den svenska kronan.

– Det är nog många som blivit rädda för vilken omfattning en sådan händelse kan få. Då går riskaptiten ner och det gillar inte den svenska kronan, säger Robert Bergqvist, som är senior ekonom på SEB, enligt tidningen.

Han ser alltså oro som den främsta anledningen till kronans fall under fredagen.

– Dämpad riskaptit är klassiskt för att kronan ska tappa lite. Kronan brukar gå svagt när det finns stigande oro, säger han till tidningen.

Försvagats under längre tid

För tio år sedan kostade en dollar under sju kronor. Sedan dess har den svenska kronan försvagats.

Kronan har även försvagats gentemot euron, som på tre år har blivit över 12 procent dyrare, enligt DN.

Den svaga kronan har varit ett återkommande ämne för debatt, och en del debattörer anser att Sverige istället borde införa euron som valuta.

”Världens mest undervärderade”

Nyligen gick IMF ut och sade att kronan är ”världens mest undervärderade valuta”.

Den internationella valutafonden fastslår i en rapport att kronan är undervärderad med 17 procent.

– Det finns saker som pekar mot en viss kronförstärkning. Vi väntar oss att Sveriges tillväxt kommer att förstärkas bland annat till följd av räntesänkningar, lägre inflation och en mer expansiv finanspolitik, säger Anders Eklöf, valutastrateg på Swedbank, till DN.

Det finns dock också flera osäkerhetsfaktorer, tillägger han.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen