Svenska skolor kan tvingas till stor förändring

2023 04 04

Den populära chatroboten ChatGPT kan producera texter av hög kvalitet med hjälp av artificiell intelligens, AI.

Chatroboten har snabbt blivit ett populärt hjälpmedel för många skolelever i Sverige.

Med hjälp av AI-teknologin kan elever få hjälp med textbearbetning på olika sätt.

Det gör det svårare för lärare att upptäcka fusk eftersom det är svårt att slå fast om elever har använt Chat GPT eller någon annan chattbot för att producera en text eller ett svar.

Tydlig markering

Nu agerar Skolverket.

Myndighet avråder från att använda inlämningsuppgifter som betygsunderlag.

Detta eftersom det numera bedöms vara mycket svårare för lärare att säkerställa tillförlitligheten i innehållet.

– Inlämningsuppgifter kan användas som övning, men eftersom betygsättning är en myndighetsutövning måste den vara tillförlitlig och rättssäker. Det bygger på att betygsunderlaget går att lita på och att det uttrycker elevens kunskaper i ämnet, skriver Skolverket på sin hemsida.

Utnyttja lektionstiden

Skolverket uppmanar lärare att flytta samtliga ”betygsgrundande uppgifter” till lektionstid.

– När det är betygsgrundande så är det bättre att genomföra uppgiften muntligt eller skriftligt på lektionstid, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, till GP.

Oro inför nationella proven

AI-problematiken har även hamnat i fokus inför vårens nationella prov.

Gymnasieeleverna ska skriva tal hemma som de senare ska framföra i skolan.

Uppgiften går tvärsemot Skolverkets nya uppmaning.

–  Det blir motsägelsefullt att dessa resultat ska väga tyngre. Jag vet ju inte varifrån det kommer, säger Henrik Birkebo, lärare på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan, till SVT Nyheter.

Läraren förklarar att det alltid funnits en risk att någon annan skriver talet eller andra hemuppgifter, men att denna risk ökat avsevärt med AI-robotens inträde.

–  Det som gör det extra angeläget nu är att den här chatboten har så mycket muskler, säger Henrik Birkebo till SVT.

Foto: NIC

Text: Redaktionen


Åska på väg – här brakar det loss ikväll

2026 08 10

En kallfront drar in över Sverige under måndagen.

Temperaturerna sjunker runt om i hela landet.

– I södra halvan av landet spricker det upp efteråt och blir gott om plats för sol, men vädret är generellt svalt och blåsigt i början av veckan, framhåller SMHI i sin senaste prognos.

Under måndagskvällen förvärras väderleken. Ett stort nederbördsområde drar in över mellersta och norra Sverige.

SMHI flaggar för åska och kraftiga vindar.

– En baksläng med skurar passerar dessutom under kvällen Svealand och södra Norrland. I samband med dessa väntas åska och byig nordvästvind.

Då vänder det

Det blir en svalare inledning på veckan.

Men redan under onsdagen kommer sommarvärmen tillbaka.

– Varmare luft börjar åter röra sig upp söderifrån över landet under onsdagen, då ett högtryck börjar växa in, uppger SMHI.

Enligt myndigheten blir det upp till 25 grader på sina håll under torsdagen. 

Lagom till helgen blir det ännu varmare. I Götaland och Svealand väntas högsommarvärme under både lördagen och söndagen.

– I söder håller högtrycket i och levererar gott om sol och dagstemperatur uppåt 30 grader på dagarna och ljumma nätter, framhåller SMHI.

Nästa vecka

Högsommarvärmen stannar inte kvar efter helgen.

Högtrycket drar vidare österut och svalare luft drar återigen in över Sverige.

– Nästa vecka börjar därför med allmänt svalt och lågtrycksbetonat väder. Dagstemperaturer från omkring 20 grader i söder till omkring 15 grader i norr, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Oljepriset stiger 

Åska bildas oftast under sommarmånaderna. Det har flera förklaringar – solen är stark, dagarna är längre och uppvärmningen av marken är som störst.  

–  Dessutom kan varm luft innehålla mer fukt än kall luft. Fukt är en viktig ingrediens när kraftiga moln ska bildas, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: S. Brito

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen