Svenska routrar har hackats

2024 04 02

Det uppger Säkerhetspolisen, Säpo, på måndagskvällen.

Enligt Säpo har den kinesiska hackergruppen APT31 utnyttjat flera svenska privatpersoners routrar i samband med cyberangrepp mot flera länder i Europa.

– De här angreppen genomfördes bland annat från privatpersoners hackade routrar i Sverige.

Det säger Säpos presstalesperson Fredrik Hultgren-Friberg till SVT Nyheter.

Pågick under två år

Enligt Säpo använde sig den kinesiska hackergruppen av routrarna vid flera tillfällen under åren 2020 och 2021. Under tidsperioden genomförde APT31 cyberangrepp mot länder i Europa.

Pontus Johnson är professor i cybersäkerhet.

Han tror att syftet med attackerna kan ha varit att påverka kritiskt infrastruktur.

 I en intervju med SVT berättar cyberexperten att den kinesiska hackergruppen har ”skickat mängder med mejl där vissa spårat mottagaren”.

– I en del fall har de gått vidare med och försökt hacka sig in i organisationers och personers mejlkonton, och teknisk infrastruktur. Det har de i vissa fall lyckats med, säger Pontus Johnson till tv-kanalen.

Kina dementerar

Hackergruppen Advanced Persistent Threat Group 31 (APT31) har starka kopplingar till kommunistregimen i Kina. Enligt nyhetsbyrån Reuters tar gruppen emot pengar från den kinesiska staten.

Kinas ministerium för statssäkerhet har pekats ut som den myndighet som ansvarar för hackergruppen. Påståendet kommer från både USA och Storbritannien som utsatts för mängder av cyberangrepp som kan spåras till APT31.

Miljontals brittiska och amerikanska jurister, tjänstemän, akademiker, journalister och företag har utsatts för cyberangrepp som kopplas till den kinesiska gruppen. 

USA och Storbritannien har väckt åtal mot APT31 och infört sanktioner mot företag och individer med koppling till hackergruppen.

Kina förnekar anklagelserna.

– Vi uppmanar USA och Storbritannien att upphöra med att politisera frågan om cybersäkerhet, att förtala och smutskasta Kina och införa ensidiga sanktioner. Dessutom bör länderna stoppa cyberattacker mot Kina, säger det kinesiska utrikesdepartementets talesperson Lin Jian till Reuters.

Foto: S. Phillips

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen