Svenska mattrenden överraskar – största förändringen på över 10 år

2025 03 23

En svensk mattrend utgör den största förändringen på över 10 år, vilket får vissa att höja på ögonbrynen.

På senare tid har många svenskar känt sig pressade av de stigande matpriserna.

Samtidigt har allt fler blivit medvetna om att deras matvanor kan påverka både klimatet och den egna hälsan.

Mot bakgrund av detta förvånas vissa över ett nytt tydligt trendbrott i svenska folkets livsmedelskonsumtion.

Största ökningen på tio år

Svenska folkets köttkonsumtion har nämligen ökat under förra året, visar nya siffror från Jordbruksverket, rapporterar SR.

Det handlar om den största ökningen på över tio år, enligt kanalen.

Ökningen är på 2,1 procent, vilket kan låta lite – men trenden har tidigare varit att köttkonsumtionen minskar och att det blivit allt mer populärt med vegetarisk mat.

Detta tillsammans med det faktum att kött har blivit dyrare, gör att Jordbruksverket förvånas över trendbrottet.

– Man kan ju höja lite på ögonbrynen, äter vi mer kött nu när det ändå är ganska tuffa tider, säger Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket, till radiokanalen.

Tydligt trendbrott

Hon tror att trendbrottet delvis kan bero på att folk har börjat vänja sig vid de höga matpriserna, även om den senaste tiden har präglats av protester och bojkotter till följd av just prisökningar.

En annan förklaring kan vara att den vegetariska trenden har avtagit.

– Sedan är det ju också att vego-trenden har fått lite mindre utrymme i samhället, det har ju varit en het trend under några år, som alla trender är, säger Åsa Lannhard Öberg.

Den ökade köttkonsumtionen går också stick i stäv med ett uppmärksammat förslag från Livsmedelsverket förra året.

Livsmedelsverket ville ändra nuvarande kostråd för att få ned köttkonsumtionen kraftigt, från max 500 gram till max 350 gram rött kött i veckan, rapporterade SVT.

– Kött är ett näringsrikt livsmedel, men om man äter mycket kött från nöt, gris och lamm ökar risken för tjock- och ändtarmscancer, sade Livsmedelsverkets nutritionist Åsa Brugård Konde till kanalen.

Men trots det, och trots larmrapporter om att hög köttkonsumtion är dåligt för klimatet, har det nu alltså skett ett tydligt trendbrott och svenska folket äter mer kött än på länge.

Foto: J. Leung

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen