Svenska kyrkans krigsuppmaning – förbereder halv miljon gravar

2023 03 09

Svenska kyrkan har fört intensiva samtal med Försvarsmakten och MSB under hösten.

Strax före jul kom också en skarp uppmaning från ärkebiskop Martin Modéus till landets övriga biskopar om att skynda på förberedelserna för kris och krig i landets 550 församlingar, rapporterar Aftonbladet idag.

Anledningen är den ryska invasionen av Ukraina.

– Vi utgår från ett värsta scenario i våra rekommendationer, så vi vill uppmana församlingarna att tänka efter, säger Eva Åbrandt Johansson, begravningssamordnare för Svenska kyrkan, till tidningen.

Förbereder halv miljon gravar

Vid händelse av kris eller krig är det oundvikligt med fler dödsfall. Då måste kyrkan möta behovet av att fler människor behöver begravas.

Förr fanns det regler som slog fast att församlingarna måste ha markreserver för att kunna kistbegrava fem procent av Sveriges befolkning.

Den rekommendationen är nu tillbaka – och det handlar om drygt en halv miljon gravar. Dessutom ska det finnas uppsamlingsplatser för lik tydligt utmärkta nära alla kyrkogårdar.

– Det är så att man kan anvisa ett stort antal avlidna dit. Vanligtvis finns det lokaler för det. Men det kan vara så att det inte räcker till, säger Eva Åbrandt Johansson till Aftonbladet.

Krematorier kan sluta fungera

Bland församlingarnas förberedelser ingår också att hantera bränslebrist och att internet slås ut.

Det kan orsaka stora problem i krematorierna, vilket gör att kyrkorna behöver vara beredda på “manuell gravgrävning” istället.

Det utesluts inte heller att krigsplacera människor hos Svenska kyrkan för att gräva gravar.

– Där är vi inte i arbetet än, men det är inte omöjligt, säger Lisa-Gun Bernerstedt, samordnare för civilt försvar för Svenska kyrkan.

Flera myndigheter förbereder

Svenska kyrkan är inte den enda stora aktör som förberett inför krig i Sverige under det senaste året.

De har bland annat sällskap av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som exempelvis uppmanat till en förstärkning av svenska civilförsvaret.

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här, framhöll myndigheten i en rapport.

Svenskar väntar längre med att begrava

Enligt svensk lag måste gravsättning eller kremation ske inom en månad från att en person har avlidit.

– Dödsfallet måste meddelas myndigheterna inom några dagar och det sker genom att läkaren som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen, skriver Sveriges auktoriserade begravningsbyråer på sin hemsida.

Häromåret kunde dock Sveriges Radio Ekot rapportera om en ny trend bland begravningar i landet.

– Folk i Sverige väntar längre och längre med att begrava anhöriga som har dött, framhåller radiokanalen med hänvisning till statistik från Sveriges begravningbyråers förbund.

– För 20 år sedan gick det i genomsnitt 14 dagar innan begravningen. Nu tar det i genomsnitt 23,5 dagar. Det tar alltså mycket längre tid nu.

Foto: Stefan Lindberg, Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen


Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen