Svenska kraftnät bekräftar – stor vändning 2023/24

2023 12 11

Vinterkylan och ett oplanerat stopp på Ringhals 4 påverkade priserna i framför allt södra Sverige.

Nu har felet på kärnkraftsreaktorn åtgärdats och ett mildare väder har dragit in över Sverige.

Därmed har elpriserna återigen sjunkit.

Glädjande nyheter för hushållen som kämpar med flera höga kostnader i ett pressat ekonomiskt läge.

Nu kommer ännu en glädjande nyhet gällande den svenska elmarknaden.

Risken för effektbrist är betydligt mindre jämfört med i fjol.

Det konstaterar de ansvariga aktörerna för elförsörjningen för länderna kring Östersjön.

Bedömningen klargjordes på forumet Baltic Sea Leaders i december.

Svenska kraftnät stod värd för mötet.

– I Östersjöregionen har vi en förbättrad situation denna vinter jämfört med föregående vinter, även om det finns vissa lokala och begränsade risker, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör för Svenska kraftnät.

Hon tillägger att Östersjöländerna även diskuterade ett fortsatt starkt samarbete under mötet.

– En av mötets slutsatser är att vi systemoperatörer fortsätter att hjälpa varandra vid behov, berättar Lotta Medelius-Bredhe.

Lät annorlunda i fjol

Det nya beskedet är stor förändring jämfört med tongångarna inför vintern 2022/23.

Då varnade Svenska kraftnät för att  det fanns en reell risk för manuell frånkoppling från elnätet på grund av effektbrist.

Den primära anledningen till den dystra prognosen var minskade möjligheter till import av el på grund av en ansträngd omvärldssituation.

Kriget i Ukraina minskade tillgången på energi i Europa samtidigt som nivån i vattenmagasinen i Norge var låga och Frankrike hade minskad kärnkraftsproduktion.

Fakta effektbrist

- Effektbrist innebär att det sammanlagda behovet av el inte kan täckas vid en viss tidpunkt.

- Det finns risk för effektbrist i elsystemet om användningen av el skulle bli större än vad som för stunden är möjligt att producera eller importera.

-  Det skulle kunna hända när efterfrågan på el blir mycket hög, till exempel vid sträng kyla, samtidigt som produktionen och importen inte räcker till för att tillföra den el som behövs. En effektbrist kan även ske lokalt om överföringskapaciteten begränsar överföring mellan olika elområden i Sverige.

-  En effektbrist skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser i samhället och därför finns det förberedelser för att förebygga och lindra konsekvenserna av en eleffektbrist.

Källa: Energimyndigheten

Foto: S. Panel

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen