JUST NU: Svenska idrottare tvingas till drastisk metod i Turkiet

2023 01 30

Svenska friidrottare kan behöva mörka att de kommer från Sverige under friidrotts-EM i Turkiet.

Det framhåller det svenska landslagets förbundskapten, Kajsa Bergqvist.

– Vi kanske inte går med landslagskläder på stan som markerar att vi är svenska laget. Det känns olustigt och om det trappas upp ytterligare fientligheter så får vi se säkerhetsläget, säger hon till Radiosporten.

Mästerskapet börjar den 2 mars.

Dialog med UD

Utrikesdepartementet har varnat svenska resenärer som befinner sig i Turkiet.

– Vi kanske inte går med svenska landslagskläder på stan. Det känns olustigt och om det trappas upp ytterligare fientligheter så får vi se säkerhetsläget, framhöll UD i ett uttalande i helgen.

Vidare uppmanar UD svenskar i Turkiet att hålla sig uppdaterade angående händelseutvecklingen och ladda ner appen UD Resklar.

Varningen utfärdades efter det spända läge som uppstått mellan Sverige och Turkiet efter högerextreme Rasmus Paludans koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Aktionen har lett till omfattande protester mot Sverige i Turkiet.

Friidrottsförbundet meddelar att de kommer att inleda en dialog med UD och den svenska ambassaden angående händelseutvecklingen i Turkiet.

”Mixade känslor”

Medeldistanslöparen Andreas Kramer framhåller att situationen är svårhanterlig.

– Det är klart man åker dit med mixade känslor, och så har det varit förr också. Vi har så kort period av våra liv där vi kan hålla på med detta, göra det vi älskar och vi har inte makten var mästerskapen läggs. Det är en svår sits man är i som idrottare, säger han till Radiosporten.

Riktlinjer för svenskar i Turkiet

Ambassaden i Ankara hålls för närvarande stängd.

Svenskar som har ett brådskande migrations- eller konsulärt ärende uppmanas att besöka generalkonsulatet i Istanbul.

– Vid besök uppmanas till vaksamhet vid in- och utpassering samt att följa anvisningar från polis och säkerhetspersonal som finns på plats. Vi ber dig dock att i första hand ta kontakt med oss via e-post eller via telefon, uppger Sweden Abroad.

Foto: M König resp M Dagli

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen