Svenska hushåll kan tvingas köpa luftkonditionering

2024 07 05

Temperaturerna i Sverige är på god väg att nå nivåer som annars bara syns i framför allt Sydeuropa.

Och det kommer att ställa krav på svenska hushåll som mer eller mindre inte kommer att ha något annat val än att anpassa sig till väder- och klimatförändringarna.

Det kan till och med vara på liv och död. Under rekordsommaren 2018 dog drygt 600 personer på grund av den svenska värmen.

Enligt Christofer Åström, doktor i miljömedicin vid Umeå universitet, handlar det bland annat om att överväga luftkonditionering och göra stora förändringar kring hur vi beter oss på dagarna.

– Vi börjar få ett klimat i Sverige där vi kommer att behöva anpassa oss på ett sätt som vi bara behövt göra utomlands tidigare, säger han till Sveriges Radio Ekot.

Klipp gräset på kvällen

De senaste tio åren har antalet heta dagar, med temperaturer på minst 30 grader, fördubblats i Sverige.

Det visar en granskning som SR Ekot gjort av statistik från SMHI.

När värmeböljor slår till ökar dödligheten. Delvis på grund av att hjärt- och kärlsystemet måste arbeta hårdare framför allt hos äldre människor, förklarar Christofer Åström.

– Vi kanske måste börja fundera på när vi kan göra fysiska aktiviteter, träning, men saker som gräsklippning. Framför allt för de äldre, nämner forskaren som exempel.

Varmare på fler platser

Statistiken visar att Sverige i snitt haft 14 dagar per sommar som gått över 30 grader den senaste tioårsperioden. Motsvarande genomsnitt för referensperioden 1961-1990 var sex gånger per sommar.

En annan förändring är att det blir varmare på fler platser i landet än förr, till exempel i norra Sverige.

Kan få 60 dagar med värmebölja

Nyligen genomförde konsultbolaget Sweco en liknande granskning.

Företaget granskade dock 24 europeiska städer, bland annat Stockholm, och kom fram till att Sveriges huvudstad år 2100 skulle kunna ha 60 dagar med temperaturer på över 26 grader.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

LÄS MER: UPPGIFTER: Då blir det 60 dagars värmebölja i Sverige

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen