JUST NU: Svenska folkets ilska efter politiska kaoset

2022 06 09

Det indikerar en ny undersökning från Aftonbladet/Demoskop.

Dystert resultat för politiken

Varannan svensk uppger att misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson (S) har påverkat deras förtroende för politiken i en negativ bemärkelse.

Förändringen är större hos väljare som sympatiserar med de rödgröna partierna än hos borgerliga väljare, rapporterar Aftonbladet.

Men ilskan bubblar från både vänster och höger. 

Kritik från höger och vänster

– Jag förvånas över hur starka känslor som uttrycks. På vänstersidan är man besviken över att högeroppositionen yrkar om misstroende tre månader innan ordinarie riksdagsval och mitt i en Natoprocess, säger Karin Nelsson, Demoskops vd, till tidningen.

Hon framhäver att den svenska debatten just nu är väldigt polariserad.

Från högerhåll riktas det också kritik. Framför allt finns det en stor irritation över att Nato drogs in i frågan.

Många högerväljare är också starkt kritiska till att den politiska vilden Amineh Kakabaveh fick ett stort inflytande i debatten om Morgan Johanssons framtid.

Flera borgerliga väljare befarar att det kommer påverka Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet negativt.

Kommenterar turbulensen

Justitieminister Morgan Johansson har själv kommenterat de senaste dagarnas politiska kaos efter SD:s beslut att väcka misstroende mot honom.

– Jag tror att den stora förloraren inte är politiken och demokratin som sådan. Den stora förloraren är Ulf Kristersson. Jag har de senaste dagarna fått väldigt många ryggdunkar, inte bara av partivänner. Många har kommit fram och sagt att de har röstat på Moderaterna i många år, men inte kommer göra det igen eftersom det här var omdömeslöst, säger han till DN.

Foto: Sveriges riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen