De senaste veckorna har mängder av svenskar mottagit falska rekryterings-sms.

Det rapporterar SVT med hänvisning till noteringar från Google Trends.

Bedragarna utger sig för att vara rekryterare från Blackstone Group – ett amerikanskt riskkapitalbolag som finns på riktigt.

Enligt tv-kanalens granskning inleds meddelandena så här:

”Hej, förlåt att jag stör dig. Jag heter Jessica och är rekryterare på Blackstone Group.”

Bedragarna erbjuder sedan stora summor pengar för ett mindre arbete. Målsättningen är att få mottagaren att dela med sig av personlig information, till exempel bankuppgifter.

– Det här är vanliga kriminella, det är inte ett så sofistikerat typ av brott. De sitter oftast i den engelsktalande delen av den tredje världen någonstans, säger Stefan Axelsson, professor vid institutionen för data- och systemvetenskap, till SVT.

Medvetna om problemet

Blackstone Group är medvetna om bedrägerierna.

– Cyberbrottslingar försöker ofta dra nytta av Blackstones rykte för att utföra bedrägerier, skriver företaget på sin hemsida.

Enligt Blackstone sker bedrägerierna via flera plattformar – till exempel webbplatser, sms, e-postmeddelanden, telefonsamtal och sociala medier.

– Dessa bedrägliga taktiker utvecklas kontinuerligt och innebär vanligtvis att man använder falska anspråk för att övertyga ett offer att dela personlig information. Många av dessa attacker tar formen av "nätfiske", en bedrägeriform där en cyberbrottsling försöker få din personliga information, såsom ditt personnummer, bankuppgifter och användarnamn/lösenord.

Gör det här om du blivit utsatt

Den som blivit utsatt för bedrägeriförsök uppmanas att vidta åtgärder.

Misstänkta bluff-sms kan rapporteras till nummer 7726.

– Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms, skriver polisen på sin hemsida.

Polisen uppmanar även allmänheten att polisanmäla bedrägeriförsök, antingen via 114 14 eller på en polisstation.

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Varningen kommer från cybersäkerhetsexperten Marcus Murray, och gäller läskvittofunktionen som är standard i iPhonetelefoner sedan 2011.

Funktionen kan användas som ett verktyg för människor som vill bedra och lura.

– Om man skickar till hundratusen så ser man vilka som faktiskt används, om det är någon som faktiskt läser dem. På det sättet kan man se vilka man borde bearbeta då, för att eventuellt lura dem, säger Marcus Murray, till TV4.

Funktionen

Läskvitton finns i alla iPhonetelefoner som lanserats efter 2011.

Funktionen innebär att den som skickar ett meddelande får en bekräftelse när mottagaren har tagit emot och läst det som skickats.

– Du kan använda läskvittenser så att andra automatiskt får veta när du har sett deras textmeddelanden, uppger iPhonetillverkaren Apple.

– När läskvittenser är på ser avsändare ordet ”Läst” nedanför meddelanden som de har skickat till dig. Om du inte har läst meddelandet ser avsändaren ”Levererat”.

Går att stänga av

Men funktionen går att stänga av, eller ha aktiv för utvalda kontakter, för den som vill det.

– Om du inte vill att andra ska veta att du har öppnat deras meddelanden kan du stänga av läskvittenser, framhåller Apple.

– Du kan slå på läskvittenser i en konversation om du vill att just den mottagaren ska kunna se när du har sett dess inkommande meddelanden även om du har stängt av läskvittenser generellt.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Finns andra sätt

Även om läskvittofunktionen skulle kunna användas av bedragare är det i dagsläget inte så vanligt, och det finns många andra tillvägagångssätt.

Men det är ett problem att många människor som har iPhone inte vet om att funktionen är automatiskt påslagen, och att den aktivt måste stängas av ifall den inte är önskvärd för användaren, anser cybersäkerhetsexperten Marcus Murray.

– Det är det svåra när tillverkarna låter en välja. Det är viktigt att människor generellt sett försöker förstå verktygen de använder, och vad de har för val och hur det kan påverka integriteten, säger han, till TV4.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Yura Fresh

Text: Redaktionen