JUST NU: Svenska folket skänker mindre pengar till Ukraina

2022 04 26

Två månader in i kriget i Ukraina har de svenska bidragen till landet minskat, rapporterar Ekot.

Enligt organisationen Giva Sverige handlar det om en minskning där svenskarna inte skänker lika mycket pengar längre.

Mattats av

Den största förklaringen till att bidragen har mattats av uppges vara att väldigt mycket pengar samlades in under de första veckorna av kriget.

Biståndsorganisationerna satsar även mer på att fler delar av världen ska få ta del av nödvändiga ändamål.

Intensiva första veckor

– Vi ser en avmattning men det beror också på att det var så otroligt intensivt de första sex veckorna, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige enligt Svenska Dagbladet.

Över 1,4 miljarder insamlat

Att bidragen nu bromsar in innebär inte att det är några små summor som har skänkts till Ukraina.

För en dryg månad sedan hade svenska folket skänkt 1,4 miljarder kronor till krigsdrabbade Ukraina, rapporterar Dagens Nyheter.

“Exceptionellt stöd”

– Vi har sett ett överväldigande gensvar. Människor vill både skänka pengar och engagera sig på olika sätt. Det är ett exceptionellt stort stöd, sade Charlotte Rydh till tidningen då.

Färre flyktingar

Även flyktingströmmen från Ukraina uppges ha stannat av, även om den i allra högsta grad fortfarande pågår. 

Över 32 000 flyktingar har kommit till Sverige varav 12 000 av dessa är barn, rapporterar DN.

5,2 miljoner totalt

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har ytterligare 45 000 människor lämnat Ukraina bara senaste dygnet. Majoriteten rör sig västerut mot Polen, Rumänien, Slovakien, Moldavien eller Ungern.

Totalt har 5,2 miljoner människor flytt landets gränser sedan de ryska bomberna började falla över landet 24 februari i år.

Foto: C. Dubovan

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen