JUST NU: Svenska folket skänker mindre pengar till Ukraina

2022 04 26

Volymerna när det gäller svenskarnas finansiella bidrag till det krigsdrabbade landet har stannat av.

Två månader in i kriget i Ukraina har de svenska bidragen till landet minskat, rapporterar Ekot.

Enligt organisationen Giva Sverige handlar det om en minskning där svenskarna inte skänker lika mycket pengar längre.

Mattats av

Den största förklaringen till att bidragen har mattats av uppges vara att väldigt mycket pengar samlades in under de första veckorna av kriget.

Biståndsorganisationerna satsar även mer på att fler delar av världen ska få ta del av nödvändiga ändamål.

Intensiva första veckor

– Vi ser en avmattning men det beror också på att det var så otroligt intensivt de första sex veckorna, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige enligt Svenska Dagbladet.

Över 1,4 miljarder insamlat

Att bidragen nu bromsar in innebär inte att det är några små summor som har skänkts till Ukraina.

För en dryg månad sedan hade svenska folket skänkt 1,4 miljarder kronor till krigsdrabbade Ukraina, rapporterar Dagens Nyheter.

“Exceptionellt stöd”

– Vi har sett ett överväldigande gensvar. Människor vill både skänka pengar och engagera sig på olika sätt. Det är ett exceptionellt stort stöd, sade Charlotte Rydh till tidningen då.

Färre flyktingar

Även flyktingströmmen från Ukraina uppges ha stannat av, även om den i allra högsta grad fortfarande pågår. 

Över 32 000 flyktingar har kommit till Sverige varav 12 000 av dessa är barn, rapporterar DN.

5,2 miljoner totalt

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har ytterligare 45 000 människor lämnat Ukraina bara senaste dygnet. Majoriteten rör sig västerut mot Polen, Rumänien, Slovakien, Moldavien eller Ungern.

Totalt har 5,2 miljoner människor flytt landets gränser sedan de ryska bomberna började falla över landet 24 februari i år.

Foto: C. Dubovan

Text: Redaktionen

JUST NU: Förbereder ”största attacken i historien”

2025 06 16

Iran förbereder den ”största och mest intensiva robotattacken på israelisk mark i historien”.

Det rapporterar statskontrollerade iranska medier på måndagskvällen.

Strax innan klockan 19 svensk tid kan attacken ha inletts.  Den israeliska militären IDF uppger att Iran avfyrat flera robotar mot Israel. 

– Flyglarmet ljuder över norra Israel efter ytterligare en serie av iranska robotar, skriver IDF på X.

Attack i direktsändning 

De senaste dagarna har Iran och Israel turats om att beskjuta varandra.

Under måndagen har Israel bland annat bombat anläggningen för Irans statliga radio- och tv-bolag IRIB i Teheran. Attacken inträffade mitt under  ett direktsänt nyhetsinslag. Programledaren Sahar Emami tvingades fly från studion.  

– Lyssna, det ni hör är ljudet av angriparen. Ni hör ljudet av angriparen som attackerar sanningen, sade Emami innan hon lämnade sändningen.

”På väg att försvinna”

Attacken inträffade kort efter att den israeliska försvarsministern Israel Kratz varnar för att israeliska styrkor kommer att slå till mot mediebolaget.

– Megafonen för iransk propaganda och uppvigling är på väg att försvinna, sade han i ett uttalande.

Samtidigt uppmanar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu till massevakuering av Irans huvudstad Teheran.

Det är oklart om Israel kommer att intensifiera sina attacker mot Teheran efter evakueringsordern. Enligt spridda uppgifter kan Israel komma att inleda attacker mot staden i samma skala som har skett i både Gaza och Beirut, där många civila har dödats.

LÄS MER: USA kan dras in i krig – hotar slå tillbaka

Trump vädjar till Iran

USA:s president Donald Trump fortsätter att uttala sig om den eskalerande konflikten.

På en pressträff inför G7-toppmötet i Kanada säger han att Iran måste börja ”deskalera innan det är för sent".

– Iran vinner inte det här kriget. De borde börja prata innan det är för sent.

LÄS MER: Trump lanserar mobiltelefon – här är prislappen

Foto: 

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Nya regler för bolån – det här gäller

2025 06 16

Regeringen kallar till pressträff på tisdag.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) kommer att leda pressträffen. Med sig har han infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), Sverigedemokraternas ekonomiske talesperson Oscar Sjöstedt (SD) och Patrik Karlson, migrationspolitisk- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Liberalerna.

På pressträffen kommer regeringen och SD presentera förslag på förändringar av bolånereglerna.

Bland annat väntas Tidöpartierna föreslå lättnader i amorteringskravet för bolån.

Inget stopp 

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– I rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer därför tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad.  Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll M den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Men något sådant förslag ligger inte på bordet. Finansmarknadsminsiter Niklas Wykman är tydlig med att amorteringskravet inte kommer att pausas.

– Vi kunde, som vi bedömde det, snabbare och effektivare stötta familjerna med att ta ner skatter, höja vissa bidrag och få direktinverkan brett i människors ekonomi där det behövdes mest. Rätt eller fel har väljarna möjlighet att ta ställning till nästa gång, säger han till Sveriges Radio.

LÄS MER: Ekonomerna överens: Glädjebesked för hushållen på onsdag | Ekonomibladet

Två möjliga åtgärder

Det är oklart vilka lättnader i amorteringskravet som regeringen kommer att föreslå och hur bolånereglerna kommer att förändras.

Tidigare har regeringen öppnat för en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. Det skulle innebära att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent av bostadens värde.

En statlig utredning har också föreslagit att det skärpta amorteringskravet ska slopas – det vill säga regeln om att vissa bolånetagare måste amortera mer än vad det ursprungliga amorteringskravet kräver. Nya bolånetagare med skulder över 450 procent av bruttoinkomsten ska amortera 1 procentenhet mer av lånet per år jämfört med det tidigare kravet.

Sammanfattningsvis väntas regeringen alltså föreslå:

- att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent 

- att det skärpta amorteringskravet slopas

LÄS MER: Två banker sänker räntan | Ekonomibladet

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen