JUST NU: Svenska flygvapnet har agerat mot ryskt stridsflyg

2023 04 17

Flera ryska strids- och spionflyg upptäcktes ovanför Finska viken och Östersjön i fredags.

I ett uttalande uppger det brittiska flygvapnet att de ryska planen identifierades nära Natos luftgräns.

– Våra allierade och partners i regionen kan förbli säkra på att Nato är här för att stanna. Storbritannien fortsätter sitt engagemang för ett kollektivt försvar av Natos luftrum, säger befälhavaren Macoll i ett uttalande.

Ett av de ryska planen som upptäcktes var av modellen IL-20 Coot-A. Planet, som britterna beskriver som ett spionflygplan, var på väg från Ryssland till den ryska exklaven Kaliningrad, vid gränsen till Polen.

Under flygfärden fick IL-20 Coot-A sällskap av två ryska stridsflygplan av modellen SU-27.

Tillsammans uppges planen ha flugit över Estlands nordvästra flyginformationsområde.

Nato svarade – Sverige inblandat

Nato agerade blixtsnabbt.

Det brittiska och tyska flygvapnet eskorterade de ryska planen genom det estniska flyginformationsområdet.

Sedan tog Sverige över.

Det svenska flygvapnet skickade ut flera Jas 39 Gripen-plan som tog över eskorten av de ryska planen, enligt det brittiska uttalandet.

Flygvapnet har inte kommenterat uppgifterna.

”Orubbligt och beslutsamt”

Storbritanniens flygvapen beskriver händelsen som ett rutinärende.

– Vi ser ofta ryska militära flygplan flyga över Östersjön och därför var detta en rutinmässig avlyssning för oss. Men det visar ändå betydelsen av att fånga upp dessa flygplan och att vårt engagemang för det kollektiva försvaret av Natos luftrum är orubbligt och beslutsamt.

– Vad denna aktion har bevisat är att vi tillsammans med våra tyska allierade kan agera med snabbhet och beslutsamhet för att effektivt säkerställa alliansens säkerhet, säger en brittisk stridspilot som deltog i insatsen.

Fakta Jas 39 Gripen

- Flygplanet räknas till den fjärde generationen av stridsflygplan och är teknologiskt sett oerhört avancerat.

- Det styrs med hjälp av ett elektroniskt styrsystem och kan också sända data, till exempel radarbilder, på telelänk till andra flygplan och markstationer.

- Konstruktionen av Jas 39 Gripen bygger på en digital infrastruktur. Bland annat finns i planet över 40 stycken datorer, vilket gör att systemet är enkelt att uppgradera.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen