Svenska flygresenärer stoppas

2024 03 11

En mängd passagerare till och från Sveriges två största flygplatser väntas drabbas av inställda flyg de kommande dagarna.

Bakgrunden är att ett av världens ledande flygbolag – med omfattande trafik till och från Sverige – nu drabbas av ytterligare strejk på tisdag och onsdag.

19 000 personer

– Strejken ska pågå från klockan 04 på morgonen till klockan 23 på kvällen, rapporterar Deutsche Welle.

Sammanlagt ska 19 000 personer ur Lufthansas personal tas ut i strejk och det väntas leda till negativa följdeffekter för många flygresenärer i Sverige.

Fyra flyg med Lufthansa till Arlanda från Frankfurt i Tyskland ställs in på tisdag och tre flyg till Landvetter.

Stockholm och Göteborg

Samtidigt ställs fem flighter in från Arlanda till Frankfurt och fyra flighter från Landvetter till Frankfurt, rapporterar Lufthansa.

Frankfurt fungerar som flygplatsnav för mellanlandningar från Stockholm och Göteborg till en mängd destinationer runt om i Europa och övriga världen.

På onsdag riskerar strejken att fortsätta och då ligger trafiken vid Arlanda och Landvetter återigen illa till.

Kräver höjd lön

Då väntas åtta Arlandaflighter att ställas in och sex Landvetterflighter.

– Tyska handelsfacket kräver 15 procent i löneökningar samt nya förhandlingar inom 18 månader, rapporterar Deutsche Welle

Dessutom kräver man 3 000 euro i utbetalning som kompensation för den höga inflationen.

Arlanda och Landvetter

Arlanda, som har den internationella beteckningen ARN, är Sveriges största flygplats och är belägen mellan Stockholm och Uppsala.

Landvetter, som har den internationell beteckningen GOT, är Sveriges näst största flygplats och är belägen mellan Göteborg och Borås.

Landvetter är Nordens femte största flygplats.

Foto: J. McArthur

 

Text: Redaktionen

USA: Protester i alla 50 delstater – hundratusentals ska dyka upp

2025 04 03

Stora protester planeras på andra sidan Atlanten.

I veckan kommer stora demonstrationer att anordnas i USA för att protestera mot Trump-administrationen.

Organisationer som Third Act, Indivisible, MoveOn, Fight Back Table och andra uppmanar till ett brett stöd från individer inom alla politiska ideologier och hävdar att den nuvarande administrationen ägnar sig åt ett ”olagligt maktövertagande” som motsvarar ”en kris vi måste stoppa”.

Det rapporterar Newsweek.

I alla delstater

En talesperson för rörelsen “Hands Off!” berättar för Newsweek att mer än 1 000 evenemang har planerats i alla 50 delstater.

Evenemangen kommer att sträcka sig från demonstrationer och protester till "teach-ins", digitala aktioner och samhällssammankomster. 

Vissa platser kommer att innehålla marscher, offentliga demonstrationer och högprofilerade talare från berörda samhällen.

Hundratusentals väntas

Hundratusentals människor väntas bege sig till landets alla hörn för att protestera mot det rådande politiska klimatet, drygt två månader in i Trumps andra mandatperiod.

Protesterna kommer alla att äga rum nu på lördag den 5 april.

“Mobilisering”

Så här skriver arrangörerna på hemsidan:

– Detta är en landsomfattande mobilisering för att stoppa det mest fräcka maktövertagandet i modern historia, menas det.

– Trump, Musk och deras miljardärskumpaner orkestrerar ett fullständigt angrepp på vår regering, vår ekonomi och våra grundläggande rättigheter – med stöd av kongressen varje steg på vägen.

“Måste kämpa”

Arrangörerna förklarar vidare att protesterna är ett måste, och att det annars “snart inte finns något att rädda”.

– De vill ta bort delar av USA – stänga socialförsäkringskontor, avskeda viktiga arbetare, eliminera konsumentskydd och slita bort Medicaid – allt för att finansiera deras miljardärskattbedrägeri. 

– De överlämnar våra skattedollar, våra offentliga tjänster och vår demokrati till de ultrarika. Om vi inte kämpar nu kommer det inte att finnas något kvar att rädda.

Foto: R. Ann Miller

Text: Redaktionen

Styrkebesked från Ukraina – USA bekräftar framgång

2025 04 03

Ukraina uppges ha löst en av deras svåraste utmaningar.

Under en längre tid har Ukrainas militära styrkor brottats med underbemanning.

Externa bedömare – däribland från USA – har pekat på att Zelenskyj behöver få in fler soldater till försvaret.

Nu ser det ut som att Ukraina har gjort betydande framsteg i den frågan, rapporterar Reuters.

USA bekräftar

Ukraina verkar ha löst en del av sin brist på soldater som strider mot Ryssland, bland annat genom att bredda rekryteringsbasen.

Det säger den amerikanska armégeneralen Christopher Cavoli.

Det är ett mycket välkommet besked för Volodymyr Zelenskyj – som har pressats i frågan och uppmanats att sänka rekryteringsåldern flera gånger.

Så går det

De intensiva striderna fortsätter mellan ukrainska och ryska soldater samtidigt som Donald Trump försöker jobba fram ett fredsavtal.

Chefen för den ukrainska militärförvaltningen i Luhansk oblast, Artem Lysohor, rapporterade den 2 april att de ryska styrkorna har ökat sitt anfallstempo och sin aktivitet i Luhansk oblast.

Talesmannen för en ukrainsk brigad som opererar i Lyman-riktningen uppgav den 2 april att de ryska styrkorna i allt högre grad använder massanfall med infanteri för dagliga anfall och att de ryska styrkorna inte genomför mekaniserade anfall lika ofta som tidigare under hösten 2024.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Få rörelser

Varken Ryssland eller Ukraina gör i nuläget nämnvärda framsteg på slagfältet.

Geolokaliserade bilder som publicerades den 1 april indikerar att ukrainska styrkor nyligen avancerade sydost om Kotlyne sydväst om Pokrovsk.

Ryska styrkor har nyligen avancerat i västra Lysivka, även det kring Pokrovsk.

Är oklart

ISW bedömer även att eldupphöret för energiinfrastruktur har oklara förutsättningar.

–De exakta konturerna av det tillfälliga eldupphöret för energiinfrastruktur är fortfarande oklara, och Ukraina och Ryssland verkar inte formellt ha kommit överens om listan över objekt som omfattas av eldupphöret eller vilka typer av anfall som är förbjudna, rapporterar tankesmedjan.

– ISW har tidigare noterat att det är oklart om det tillfälliga eldupphöret förbjuder att energiinfrastruktur angrips med rör- eller raketartilleri med kortare räckvidd.

Foto: President of Ukraine Office resp V. Razom

Text: Redaktionen