Svenska butiker hotar lägga ned – tålamodet nästan slut

2024 07 03

Många svenska butiker hotar att lägga ned för att de har fått nog av ett allvarligt problem.

Svenska handlare utsätts ofta för brott, visar nya siffror.

Siffror från Svensk Handels Trygghetsbarometer visar att 50 procent, alltså varannan butik, har blivit utsatta för brott under det andra kvartalet 2024.

Det är en liten minskning jämfört med föregående kvartal, men en ökning på sju procentenheter jämfört med motsvarande period förra året.

Nu börjar många inom handeln bli rejält trötta på problemet.

– Handlarnas tålamod är inte oändligt, och allt fler funderar nu på att lägga ned sin butik till följd av upprepad brottslighet och en hopplöshet kring att rättsväsendet inte tar mängdbrotten på allvar, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett uttalande.

Olika typer av stöld

Det vanligaste brottet som butiker utsätts för är stöld, följt av hotfullt beteende från besökare eller kund.

Siffror från Svensk Handel visar att det stjäls för över 10,5 miljarder kronor i svenska butiker varje år.

43 procent av handlarna uppger i Trygghetsbarometern att de har utsatts för stöld den senaste veckan.

Stölderna kan ske på olika sätt. Utöver vanliga stölder så har det blivit allt vanligare att kunder fuskar med självskanningen.

– Det kan vara regelrätta stölder, men vi ser även hur allt fler privatpersoner passar på att medvetet slå in fel varor i självscanningen. Vi vill verkligen betona att även det är att klassa som stöld, vilket i slutändan kan leda till att möjligheten till självscanning försvinner, säger Nina Jelver.

Få polisanmäler

Det är dock vanligt att stölder aldrig polisanmäls.

Statistiken visar att fler än tre av fyra handlare avstår ifrån att göra en anmälan.

Det kan bero dels på att man inte hittar den skyldige, dels på att man känner att anmälan sällan ger resultat.

Från Svensk Handels sida kräver man nu att politiker och polisen ska ta till sig dessa siffror och vidta åtgärder.

– Vilka signaler skickas egentligen när tre av fyra handlare inte tycker det är mödan värt att polisanmäla? Samtidigt är det viktigt att poängtera att handeln har en viktig roll att spela. Vi måste polisanmäla alla typer av brott för att påvisa hur stort problemet faktiskt är, säger Nina Jelver.

Foto: Ica-gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen