Svenska bilister toppar ny lista – lyfts fram internationellt

2024 03 08

Svenska bilister kör säkrast i hela EU.

Den Europeiska kommissionen har publicerat en ny lista över hur många dödsfall som sker i trafiken i varje medlemsland.

Värst är det i Bulgarien och Rumänien, med 82 respektive 81 döda per miljon invånare.

De svenska bilisterna toppar listan och kör säkrast i hela EU.

Det framgår i rapporten från Eurostat.

Lyfts fram

I Sverige dör 22 personer per miljon invånare i trafiken.

Andra länder där trafiken är förhållandevis säker är Finland, Malta, Danmark och Tyskland.

– Den övergripande rankningen av ländernas dödstal har inte förändrats nämnvärt, med de säkraste vägarna som fortfarande finns i Sverige och Danmark. Bulgarien och Rumänien rapporterade de högsta dödstalen 2023. EU-genomsnittet var 46 trafikdöda per miljon invånare, framhåller den Europeiska kommissionen.

Nedåt sedan 2019

I hela EU har antalet människor som omkommer i trafiken minskat med 10 procent sedan 2019.

Den bästa utvecklingen har skett i Cypern, där 35 procent färre personer förlorar livet i trafiken jämfört med 2019.

På Irland går utvecklingen åt fel håll, där det handlar om en 31-procentig ökning på fyra år.

Oro över cyklister

EU uttrycker samtidigt stor oro över antalet cyklister som förlorar livet i trafiken.

– Trenden i antalet dödade cyklister på EU:s vägar är ett allvarligt problem: mer än 2 000 cyklister dödades 2022.

– Detta är den enda huvudtrafikantgruppen som inte har sett en betydande minskning av antalet dödsfall under det senaste decenniet, särskilt på grund av en ihållande brist på lämplig infrastruktur och osäkra beteenden hos alla trafikanter såsom fortkörning, distraktion och körning under påverkan av alkohol och droger.

Där sker olyckorna

Bara en liten del av den totala andelen olyckor som sker i trafiken sker på motorvägarna.

– De tillgängliga EU-omfattande uppgifterna för 2022) visar att 52 % av dödsfallen i vägtrafiken inträffade på landsbygdsvägar, jämfört med 38 % i stadsområden och 9 % på motorvägar.

Foto: C. Lue

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen