Svenska bilister toppar ny lista – lyfts fram internationellt

2024 03 08

Svenska bilister kör säkrast i hela EU.

Den Europeiska kommissionen har publicerat en ny lista över hur många dödsfall som sker i trafiken i varje medlemsland.

Värst är det i Bulgarien och Rumänien, med 82 respektive 81 döda per miljon invånare.

De svenska bilisterna toppar listan och kör säkrast i hela EU.

Det framgår i rapporten från Eurostat.

Lyfts fram

I Sverige dör 22 personer per miljon invånare i trafiken.

Andra länder där trafiken är förhållandevis säker är Finland, Malta, Danmark och Tyskland.

– Den övergripande rankningen av ländernas dödstal har inte förändrats nämnvärt, med de säkraste vägarna som fortfarande finns i Sverige och Danmark. Bulgarien och Rumänien rapporterade de högsta dödstalen 2023. EU-genomsnittet var 46 trafikdöda per miljon invånare, framhåller den Europeiska kommissionen.

Nedåt sedan 2019

I hela EU har antalet människor som omkommer i trafiken minskat med 10 procent sedan 2019.

Den bästa utvecklingen har skett i Cypern, där 35 procent färre personer förlorar livet i trafiken jämfört med 2019.

På Irland går utvecklingen åt fel håll, där det handlar om en 31-procentig ökning på fyra år.

Oro över cyklister

EU uttrycker samtidigt stor oro över antalet cyklister som förlorar livet i trafiken.

– Trenden i antalet dödade cyklister på EU:s vägar är ett allvarligt problem: mer än 2 000 cyklister dödades 2022.

– Detta är den enda huvudtrafikantgruppen som inte har sett en betydande minskning av antalet dödsfall under det senaste decenniet, särskilt på grund av en ihållande brist på lämplig infrastruktur och osäkra beteenden hos alla trafikanter såsom fortkörning, distraktion och körning under påverkan av alkohol och droger.

Där sker olyckorna

Bara en liten del av den totala andelen olyckor som sker i trafiken sker på motorvägarna.

– De tillgängliga EU-omfattande uppgifterna för 2022) visar att 52 % av dödsfallen i vägtrafiken inträffade på landsbygdsvägar, jämfört med 38 % i stadsområden och 9 % på motorvägar.

Foto: C. Lue

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen