Det uppger Finansinspektionen, FI, i en färsk rapport.

Myndigheten har granskat antalet bedrägerier under det andra halvåret av 2023.

Statistiken är oroväckande.

Under tidsperioden genomfördes fler än 135 000 bedrägerier och brottsvinsterna uppgick till hiskeliga 1,1 miljard kronor. Det är de hittills högst uppmätta nivåerna för bedrägerier under ett halvår och utgör ungefär en tredubbling av beloppet jämfört med andra halvåret 2020, rapporterar FI.

Konsumenter som manipuleras av bedragare att genomföra transaktioner är den form av bedrägeri som ökar mest. Bedrägeriformen står för två tredjedelar av de rapporterade fallen och det är framför allt personer som är 60 år eller äldre som är utsatta. I de flesta fall får offren ingen ersättning.

– I den här typen av bedrägerier har konsumenter ofta inte rätt till ersättning enligt regelverket som det ser ut i dag. Därför får konsumenten också ofta stå för förlusterna själv, framhåller FI.

Går ut med krav

Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen, kräver omedelbara krafttag mot den förödande brottsligheten.

– De här problemen har vuxit sig större över tid och det är alldeles uppenbart att mer behöver göras. Att bättre skydda konsumenterna på finansmarknaden och strypa pengaflöden till kriminella behöver stå högst på agendan för bankerna och betaltjänstleverantörerna, säger han.

Går fram med flera förslag

Finansinspektionen vill se flera åtgärder mot bedrägerier. I synnerhet betonar FI att det krävs en skärpt lagstiftning som ställer högre krav på företagen att skydda konsumenterna.

Enligt myndigheten kan det exempelvis handla om en mer utvecklad och bättre övervakning av misstänkta transaktioner och att företagen ska stå för en större del av de förluster som uppstår efter bedrägerier.

I dag arbetar EU med att ta fram ett nytt regelverk.

– Det finns en gräns för hur skeptisk och väl insatt en konsument ska behöva vara. Det är mycket positivt att EU arbetar med att ta fram nya regler med skärpta krav på bankerna och betaltjänstleverantörerna, säger Daniel Barr.

Presenterat flera åtgärder

Bankföreningen, som företräder Sveriges banker, har tidigare presenterat en rad åtgärder för att stärka kundskyddet mot bedrägerier.

Det ska bland annat bli möjligt att införa tidsfördröjningar av vissa transaktioner samt sätta beloppsgränser för betalningar. Kunder ska även erbjudas extra kontroller vid betalningar.

– Till exempel genom notifiering som upplyser kunden om transaktionen eller att transaktionen måste godkännas av en för kunden betrodd person, framhåller Bankföreningen i ett pressutskick.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

Tidöregeringen har betalat ut fem miljoner kronor för tre tjänster på den somaliska premiärministerns kansli.

Men varken svenska myndigheter eller ansvarigt departement vet vilka de betalda tjänstemännen är.

”Står med byxorna nere”

Det rör sig i själva verket om så kallade ”spöktjänster”, och miljonbeloppen har gått till tre redan högavlönade toppar inom den korrupta eliten i Somalia, uppger DN.

Morgan Johansson, Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, rasar mot uppgifterna och riktar hård kritik mot migrationsminister Forssell (M) och biståndsminister Dousa (M).

– Nu står Johan Forssell och Benjamin Dousa med byxorna nere, säger Morgan Johansson till tidningen.

S och V menar att det är ”uppenbart” att pengarna går till korruption.

De kräver att mellanhänderna för utbetalningen – FN-organen IOM och UNDP samt världsbanken – kallas till riksdagens utrikesutskott.

Förslaget har dock tidigare röstats ned av Tidöpartierna.

LÄS OCKSÅ: ”Exakt som Biden” – film på Trump sprids som en löpeld

”Mest hycklande jag hört”

Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Tony Haddou kräver också att Johan Forssell avgår som migrationsminister.

– När den här regeringen tillträdde sa de att biståndspolitiken ska präglas av öppenhet och transparens. Det är det mest hycklande jag hört någonsin, säger Tony Haddou till tidningen.

Johan Forssell har tidigare hävdat att det inte finns några tecken på korruption gällande de pengar som har betalats ut till Somalia.

– Vi arbetar inte direkt med Somalia utan det är ett samarbete med FN-organet IOM som jag har förtroende för. IOM är ett väldigt etablerat FN-organ som vi samarbetat med under lång tid, har Forsell sagt till SVT.

– Jag tror att vi behöver fler liknande typer av samarbeten för att personer som begått grova brott i Sverige ska tas emot i sina hemländer, tillade han.

Men enligt uppgifter har man alltså inte koll på vilka de somaliska tjänstemännen är, och enligt flera källor går alltså pengarna till så kallade spöktjänster.

LÄS OCKSÅ: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen