Svensk tragedi har stoppats

2023 05 29

Bröderna misstänks för att ha planerat ett terrordåd mot en kyrka i Sverige, rapporterar tyska tidningen Die Welt.

Männen är 24 och 28 år.

Har bevakat målet

Enligt uppgifter till Welt ska den 24-årige brodern förberett ett grovt våldsdåd tillsammans med sin äldre bror som bor i Hamburg. 

Målet för attacken uppges ha varit en ospecificerad kyrka i Sverige.

– Personerna ska ha befunnit sig på plats för att förberedda attacken, uppger Welt.

Enligt tidningen ska bröderna ha planerat att använda ett egentillverkat bombälte i samband med det planerade terrordådet.

Specialstyrkor hittade kemikalier, bland annat ett paket med ureagödsel, i en lägenhet i Hamburgs stadsdel St. Georg.

– Komponenten används för att tillverka sprängämnen, säger en taleskvinna för den tyska åklagarmyndigheten, enligt Welt.

Säpo kommenterar inte

Brödernas terrorplaner avslöjades tack vare ett gediget underrättelsearbete.

Enligt Welt har den tyska polisen samarbetat med utländsk underrättelsetjänst.

Säpo har dock valt att inte kommentera huruvida Sverige är involverade i insatsen.

Greps i Tyskland

Bröderna greps i tyska Hamburg.

För närvarande ser utredarna ingen direkt koppling till terrororganisationen Islamiska staten (IS), uppger Welt.

Däremot ska bröderna uppvisa en ”radikal islamistisk inställning”.

Männen har varit bosatta i Tyskland under flera år. De kom till Tyskland under flyktingvågen 2015.

De tyska åklagarna har inte gått upp med någon information om hur bröderna försörjde sig i Tyskland.

 Ingen av bröderna har ett tidigare brottsregister.

– Motivbilden för den påstådda attacken är fortfarande oklar, uppger Welt.

Två andra personer pekas ut

Förutom de två bröderna har den tyska polisen bevakat två andra personer.

De är misstänkta för att ha varit i kontakt med bröderna.

Personerna är dock inte misstänkta för brott i nuläget.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen