Svensk stad förbereder för total kris – “klarar oss bara tre dagar”

2023 12 13

Kraftiga förebyggande krisåtgärder sätts nu in i en av Sveriges större städer.

Tre dagar.

Det är den ynka tiden som Linköping, med över 160 000 invånare i kommunen, skulle klara sig vid händelse av en kris – eller ännu värre – om kriget kommer.

En upprustning värd hundratals miljoner kronor sker i kommunen där 23 byggnader förses med reservkraft och nödvatten.

Förbereder om "det värsta inträffar"

Men nu har Linköping beslutat om ytterligare en enorm åtgärd för att trygga invånarna “ifall det värsta inträffar”, som kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) formulerar det, rapporterar Corren.

Kommunen ska lägga undan hela 2,5 miljoner frystorkade måltider för att förskolor, grundskolor och äldreboenden ska kunna få mat i upp till tre månader om krisen kommer.

– Det här är ett av flera väldigt viktiga beslut för att vi som kommun ska kunna ta det ansvar som jag är helt säker på att Linköpingsborna förväntar sig vid en allvarlig kris eller krigssituation. Det handlar om att kunna hålla igång samhällsviktig verksamhet, säger Niklas Borg till Corren.

"Ett stort åtagande"

Idag produceras drygt 25 000 måltider inom skola, vård och omsorg. Att lägga undan 2,5 miljoner portioner beräknas ta uppemot sex år.

Var maten ska förvaras vill Linköpingspolitikerna inte avslöja. 

Totalt kommer de nya åtgärderna, utöver inköp av utrustning, kosta 3,5 miljoner kronor varje år till dess att lagret är färdigställt.

–  Över två och en halv miljon portioner är ett stort åtagande och jag konstaterar, när vi bygger upp vår civila beredskap, att vi är en av de kommuner i landet som har kommit längst i det här arbetet, säger Niklas Borg.

Smaken inte prioriterad

Även andra kommuner och städer har köpt in frystorkad mat för att deras invånare inte ska svälta om det uppstår i en krissituation.

Uppsala, Sveriges fjärde största stad, är en av dessa.

– Detta är en ny företeelse i kommunala verksamheter, sade Eva Sundberg, projektledare vid MATtanken, till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Hållbarheten för maten ska vara 25 år och i upphandlingen ställs krav på godtagbar smak och kvalitet.

Det är såklart en utmaning det där med smaken men i en kris handlar det ju inte så mycket om att alla ska tycka om maten utan om att överhuvudtaget få mat, säger Anders Sundin, måltidschef i Uppsala kommun, i samma pressmeddelande.

Foto: D. Samatkulov

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen