BEKRÄFTAT: Svensk soldat åtalas

2023 05 12

En svensk soldat åtalas för att ha skjutit en kvinna i Norge.

Händelsen skedde under en övning på Mågerö i Norge där Försvarsmakten genomförde stridsmoment varvid lös ammunition var inblandat.

En svensk soldat ur Försvarsmakten misstänks ha skjutit en kvinna med skarp ammunition, och kvinnan fick livshotande skador och allvarliga men.

Hon ska ha blivit skjuten i magen med ett handeldvapen.

– Soldaten har försummat att ordna vapnet för lösskjutning genom att montera lösskjutningsanordning alternativt att ta ut mekanismen ur vapnet, menar åklagaren enligt Aftonbladet.

Bör bedömas som grovt

Vidare anser åklagaren att brottet bör bedömas som grovt eftersom militära övningar kräver särskild uppmärksamhet och skicklighet.

Soldaten åtalas nu vid Örebro tingsrätt, och misstänks för grovt vållande av kroppsskada.

Övningen ägde rum den 30 november förra året.

Regelverken strikt utformade

Försvarsmakten framhåller att man i den operativa verksamheten bedriver ett systematiskt säkerhetsarbete.

Regelverken beskrivs som “strikt utformade”, och säkerhetsmedvetande inom organisationen lyfts fram som positivt.

– Trots detta sker tyvärr olyckor, i värsta fall med dödlig utgång. Självklart är varje svår olycka som inträffar under utbildning och övning ett misslyckande för oss. Varje gång någon skadas allvarligt eller dödas vid skarpa insatser är det djupt tragiskt.

Utbildning och träning

För att minimera olyckorna vid övningar krävs att personalen ska få tillräcklig utbildning och träning.

– Detta tillsammans med ett väl utvecklat säkerhetsarbete minskar olycksrisken på ett avgörande sätt. Att öva realistiskt har även över tid visat sig vara framgångsrikt, förklarar Försvarsmakten.

Stor övning

Under den senaste tiden har Försvarsmakten genomfört övningen Aurora 23.

Det är den största svenska militära övningen på länge och deltagande nationer förutom Sverige är USA, Storbritannien, Finland, Polen, Portugal, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Ukraina, Danmark, Österrike, Tyskland och Frankrike.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen