JUST NU: Svensk polis blandar sig i kriget i Ukraina

2022 04 06

Polisen i Sverige ska hjälpa Ukraina att utreda de fruktansvärda krigsbrotten i landet.

Ukraina får oväntad hjälp i kampen om att peka ut ansvariga för massdödandet av civila i Ukrainska staden Butja. 

Polismyndigheten i Sverige ska nämligen bistå med att utreda brotten, rapporterar SVT.

Aktiverat krigsbrottsgrupp

Det handlar i huvudsak om att intervjua vittnen.

15 utredare har aktiverats hos polisens krigsbrottsgrupp för att reda ut de fasansfulla brotten i Butja.

Stort pussel

Processen är dock inte enkel och kommer att ta mycket lång tid. Flera år, om man ska tro Patricia Rakic Arle vid polisens krigsbrottsenhet.

– Det är ett jättestort pussel som ska läggas, säger hon till SVT.

Ögonvittnen

Polisen kommer dock inte att åka ned till Ukraina, utan utredningen bedrivs på hemmaplan. Man vill höra av de som har upplevt hemskheterna på plats.

– I ett första skede kommer vi att intervjua de vittnen som kommer till Sverige. Generellt sett vill vi också gärna åka till brottsplatsen, men det är inte alltid det går, säger Patricia Rakic Arle.

Skickat drönare

Det är inte första gången som Polisen i Sverige erbjuder sig att bistå Ukraina. För drygt tre veckor sedan meddelades att myndigheten skickade både drönare och västar till kriget.

– Man har tagit fram en stor mängd materiel och utrustning som man kan avvara, som man har haft i sina lager, och som annars hade kasserats, kommenterade justitieminister Morgan Johansson (S) beslutet för Aftonbladet då.

Kan utgöra bevis

Flera internationella aktörer har reagerat med bestörtning och erbjudit sig att bistå Ukraina för att ta reda på vem som ligger bakom mördandet och de civila angreppen i Butja.

Den bevisning som eventuellt tas fram av Polisen i Sverige kan komma att användas som underlag om i en rättsprocess i till exempel Internationella brottmålsdomstolen (ICC), rapporterar TT enligt Expressen.

Foto: Polisen Malmö, FB

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen