JUST NU: Svensk narkotikalag i potentiell förändring

2022 03 22

Regeringen ämnar att se över narkotikapolitiken och utesluter samtidigt avkriminalisering.

– Att gå den vägen vore en enorm gåva till de kriminella gängen, säger inrikesminister Morgan Johansson på en pressträff enligt Aftonbladet.

Ny utredning

Regeringen ska trots allt göra en ordentlig översyn av vad som behöver förändras i befintlig narkotikapolitik.

Sverige kommer dock alltså att fortsätta praktisera en restriktiv narkotikapolitik. 

“Minst cannabisbruk”

– Sverige är ett av de länder med minst cannabisbruk i EU, jag vill påstå att vi är ett av de länder i världen som har minst bruk av cannabis. Det är enligt vår uppfattning en följd av vår restriktiva politik som vi har bedrivit i Sverige under många år, säger Johansson enligt Expressen.

Betydande storlek

Beslutet om en utredning om hur svensk narkotikapolitik ska bedrivas fattas formellt på torsdag. Redan nu kan dock Lena Hallengren avslöja att utredningen är av betydande storlek.

– Det är den största utredningen på flera decennier, säger Lena Hallengren.

Beroendevården “för dålig”
Utredningens huvudfokus kommer att fästas på beroendevården. På presskonferensen säger Lena Hallengren att den för närvarande är “för dålig”.

Man ska därför försöka titta på hur missbrukare ska får mer tillgänglig vård och hur man bättre ska kunna förebygga missbruk bland barn och unga.

Vanligaste drogen

Enligt Socialdepartementets egen statistik är cannabis den vanligaste bland illegala droger i Sverige, även om användandet är lågt i förhållande till siffror för andra länder i EU.

Däremot var andelen människor som dör i missbruk högst i Europa så sent som för ett och ett halvt år sedan, enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå.

Tre procent har använt cannabis

Nästan 3 procent av den svenska befolkningen mellan 16-84 år har någon gång använt cannabis.

Det visade en undersökning från Folkhälsomyndigheten 2021 som frågade respondenterna om deras cannabisvanor de senaste tolv månaderna.

Foto: M Zylles

Text: Redaktionen





JUST NU: Pensionen ändras för 2,3 miljoner pensionärer

2025 10 20

Pensionerna kommer att öka nästa år.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på måndagsmorgonen, som kommer att vidarebefordra informationen till regeringen.

Den största ökningen gäller inkomstpensionen som kommer att öka med 1,9 procent i januari 2026. Garantipensionen ökar samtidigt 0,7 procent.

En större andel har båda två, och det exakta beloppet för varje pensionär blir klart först i början av nästa år.

– För många består pensionen av flera olika delar och därför kan vi inte säga något om de exakta pensionsbeloppen förrän en bit in på 2026, säger Kristian Seth, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

– Det är alltså ingen idé att ringa oss om detta ännu. Men vi kan berätta att inkomstpensionen, som följer inkomstutvecklingen i samhället, ökar med 1,9 procent efter årsskiftet.

Logga in på Mina sidor

När det gäller garantipensionen baseras höjningen på det prisbasbelopp som höjs från 58 000 kronor 2025 till 59 200 kronor nästa år. 

Det är dock relativt få som enbart har garantipension, enligt Pensionsmyndigheten., 

– De flesta pensionärer som har garantipension har dock också inkomstpension och får därför en höjning av sin allmänna pension med mellan 0,7 procent och 1,9 procent. Information om exakt storlek på höjningen finns i januari 2026 på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se och i pensionsbeskeden som skickas till alla pensionärer, informerar myndigheten.

LÄS MER: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Berör över två miljoner

Totalt kommer 2,3 miljoner pensionärer att få höjd pension. För de olika grupperna ser det enligt Pensionsmyndigheten ut enligt följande:

  • Ungefär 1,1 miljoner pensionärer med har inkomstpension och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. Dessa inkomstgrundade pensionsdelar höjs med 1,9 procent.
  • Ungefär 890 000 pensionärer får inkomstpension och en del garantipension och får därmed en ökning på mellan 0,7 och 1,9 procent.
  • Ungefär 300 000 pensionärer har låg eller ingen inkomstpension och får därmed sin garantipension uppräknad med knappt 0,7 procent.

LÄS MER: Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Sverige varnar hela Europa: “Skjut ned dem”

2025 10 20

Europa måste gå in i “krigsläge”.

Det säger den svenska försvarsministern Pål Jonson i ett uttalande som väckt rubriker i flera internationella medier de senaste dagarna.

Bakgrunden är Rysslands ökade hybridoperationer som innebär att Europas länder måste “förbereda sig både mentalt och militärt för möjligheten av krig”, säger Jonson till tyska RND.

Varningen har uppmärksammats i exempelvis ukrainska tidningen Pravda och ryska oberoende The Moscow Times.

– En förändring av tankesättet behövs. Vi måste gå över till krigsläge för att avskräcka, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet. Men Putin kommer inte att lyckas, säger Pål Jonson i intervjun.

"Måste slå tillbaka"

Den svenska ministern talar specifikt om de upprepade kränkningarna av Natos luftrum. Att såväl drönare som stridsflyg rör sig över Natoländer visar att Ryssland är villigt att ta risker och öka sina hybridoperationer, säger Pål Jonson.

The Moscow Times skriver att ministern uppmanar Natoallierade att “hämnas” om det sker igen.

– Därför måste vi motverka och slå tillbaka. Vi måste vidta nya militära åtgärder för att motverka rysk eskalering, vare sig det gäller hybridoperationer eller kränkningar av vårt luftrum, säger Jonson till den tyska tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Fartyg ska bordas – tung smäll för Ryssland

"Kommer skjuta ned"

Pål Jonson syftar bland annat på att det måste klargöras för Ryssland att varje provokation kommer att bemötas.

– Ryssland borde veta att om något av fiendens krigsfartyg eller stridsflygplan kommer in i vårt territorium eller våra vatten, då kommer vi att tvingas driva bort dem.

– Och om omständigheterna kräver det, skjuta ned det, säger Jonson.

LÄS MER: Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen