JUST NU: Svensk miljardsatsning på Patriot

2022 05 24

Miljardsatsningen är en del av regeringens tidigare beslut att anlägga två miljarder kronor till försvaret under 2022.

Finansmarkandsminister Max Elger (S) bekräftar miljardsatsningen.

–  Nu tar vi ytterligare ett steg för att stärka Sverige och vår försvarsförmåga. Den här investeringen banar väg för ett kraftigt förstärkt luftförsvar. Det är särskilt angeläget mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, säger han.

Där sker investeringen

Pengarna ska gå till försvarets luftvärnsregemente Lv 6 i Halmstad.

– Luftvärnsregemente 6 i Halmstad utgör stommen i det markbaserade luftförsvaret med uppgift att stödja krigsförband och militära operationer samt skydda befolkning och infrastruktur från till exempel attackflygplan och kryssningsmissiler, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Nya byggnader

Parallellt med införandet av det amerikanska vapensystemet kommer regementet i Halmstad få en ny, större utbildningshall med kontor samt lektionssalar i syfte att bedriva utbildning, träning och materielunderhåll, uppger regeringen.

– Då handlar det om byggnader som möjliggör att vi kan ta emot och ta i bruk Patriot. I Halmstad ska vi skapa alla förutsättningar för en verksamhet som tar emot vårt nya luftvärnssystem, säger Max Elger enligt Aftonbladet.

Luftvärnssystem 103 

I Sverige brukar det amerikanska robotsystemet benämnas som Luftvärnssystem 103, men internationellt är det känt som Patriot.

Med det nya luftvärnssystemet blir Sveriges luftförsvar modernast i Norden.

–  Det var ett viktigt och strategiskt beslut att beställa Patriot, för det höjer vår luftvärnsförmåga väldigt mycket. Jag tror att det är oerhört angeläget att vi får rätt anläggningar och faciliteter för att ta det i bruk. Det är centralt för försvaret av Sverige, säger Max Elger enligt Aftonbladet.

En del i vägen mot Nato-standard

Miljardsatsningen är även en del i Sveriges långsiktiga mål. Regeringen har tidigare beslutat att Sveriges försvarsbudget ska upp i Nato-standard och uppnå två procent av Sveriges BNP senast 2028 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen