JUST NU: Svensk miljardsatsning på Patriot

2022 05 24

Miljardsatsningen är en del av regeringens tidigare beslut att anlägga två miljarder kronor till försvaret under 2022.

Finansmarkandsminister Max Elger (S) bekräftar miljardsatsningen.

–  Nu tar vi ytterligare ett steg för att stärka Sverige och vår försvarsförmåga. Den här investeringen banar väg för ett kraftigt förstärkt luftförsvar. Det är särskilt angeläget mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, säger han.

Där sker investeringen

Pengarna ska gå till försvarets luftvärnsregemente Lv 6 i Halmstad.

– Luftvärnsregemente 6 i Halmstad utgör stommen i det markbaserade luftförsvaret med uppgift att stödja krigsförband och militära operationer samt skydda befolkning och infrastruktur från till exempel attackflygplan och kryssningsmissiler, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Nya byggnader

Parallellt med införandet av det amerikanska vapensystemet kommer regementet i Halmstad få en ny, större utbildningshall med kontor samt lektionssalar i syfte att bedriva utbildning, träning och materielunderhåll, uppger regeringen.

– Då handlar det om byggnader som möjliggör att vi kan ta emot och ta i bruk Patriot. I Halmstad ska vi skapa alla förutsättningar för en verksamhet som tar emot vårt nya luftvärnssystem, säger Max Elger enligt Aftonbladet.

Luftvärnssystem 103 

I Sverige brukar det amerikanska robotsystemet benämnas som Luftvärnssystem 103, men internationellt är det känt som Patriot.

Med det nya luftvärnssystemet blir Sveriges luftförsvar modernast i Norden.

–  Det var ett viktigt och strategiskt beslut att beställa Patriot, för det höjer vår luftvärnsförmåga väldigt mycket. Jag tror att det är oerhört angeläget att vi får rätt anläggningar och faciliteter för att ta det i bruk. Det är centralt för försvaret av Sverige, säger Max Elger enligt Aftonbladet.

En del i vägen mot Nato-standard

Miljardsatsningen är även en del i Sveriges långsiktiga mål. Regeringen har tidigare beslutat att Sveriges försvarsbudget ska upp i Nato-standard och uppnå två procent av Sveriges BNP senast 2028 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen