Svensk kärnkraftsreaktor stoppad

2022 01 07

En av Sverige sex kärnkraftsreaktorer har stoppats.

Det rör sig om en av de två reaktorerna vid Ringhals i Halland, Ringhals reaktor 3.

Felsökning pågår

– Det har blivit ett nytt snabbstopp och vi håller på och felsöker, säger Anna Collin på Ringhals pressavdelning till SVT

Stoppet sker bara en vecka efter att reaktorn stoppades senast.

Elproduktion förloras

Två dagar före nyårsafton, onsdag 29 december, stoppades Ringhals reaktor 3 automatiskt på grund av en styrstav i reaktorhärden. All elproduktion som skulle produceras gick förlorad fram till nyårsdagen.

Kan vara signalfel

Och nu har det alltså hänt igen.

– Det har blivit ett snabbstopp och vi håller på att felsöka, säger Anna Collin till SVT Halland och hennes prognos är att reaktorn ska vara igång igen senast på lördag kväll.

Troligtvis beror det på något sorts signalfel, uppger Sveriges Radio Halland.

Marknaden har fått en prognos

– Vi har meddelat marknaden att en prognos är att vi ska vara tillbaka på elnätet lördag kväll. Men det är en prognos så vi får återkomma närmare när vi vet och har ringat in felorsaken, säger Anna Colling, Ringhals, till P4 Halland.

Allvarlig incident

I början av juni drabbades Ringhals 3 av en allvarlig incident som ledde till att reaktorn inte kunde producera el på hela sommaren. Den gången lossnade ett bränsleelement när det skulle flyttas till en bassäng för rengöring.

Totalt 6 reaktorer i drift

Sverige har totalt 6 stycken kärnkraftreaktorer som är i drift:

Oskarshamn 3 Oskarshamn Kalmar län

Ringhals 3 Varberg Hallands län

Ringhals 4 Varberg Hallands län

Forsmark 1 Östhammar Uppsala län

Forsmark 2 Östhammar Uppsala län

Forsmark 3 Östhammar Uppsala län

30 % av Sveriges el

– Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040, förklarar Strålsäkerhetsmyndigheten på sin webbsida.

Totalt 7 reaktorer avstängda

Sedan tidigare har flera reaktorer stängs av i Sverige. Totals handlar det om 7 stycken reaktorer varav den första stängdes av redan 1999; Barsebäck 1 i Kävlinge kommun mellan Lund och Landskrona i Skåne.

Oskarshamn 1 Oskarshamn Avstängd 2017

Oskarshamn 2 Oskarshamn Avstängd 2015

Ringhals 1 Varberg Avstängd 2020

Ringhals 2 Varberg Avstängd 2019

Barsebäck 1 Kävlinge Avstängd 1999

Barsebäck 2 Kävlinge Avstängd 2005

Ågesta Huddinge Avstängd 1974

Foto: Vattenfall AB

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen