JUST NU: Svensk framgång i Turkiet

2023 01 19

Efter en känslig vecka för Sveriges Natoförhandlingar kommer nu ett framgångsbesked för den svenska regeringen.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) har nämligen personligen bjudits in av Erdoğans regering att åka och besöka ministrarna i Turkiet.

Det bekräftar han för SVT på torsdagen vid lunchtid.

– Jag har fått en förfrågan från den turkiska försvarsministern att åka ner till Ankara och har för avsikt att göra det i slutet av nästa vecka, säger Pål Jonsson.

Första mötet efter krisen

Det är det första mötet som kommer att äga rum mellan svenska och turkiska regeringsföreträdare sedan dockan av Erdoğan utanför Stockholms stadshus förra veckan utlöste en diplomatisk kris mellan länderna.

– Terrorister tillåts fortsätta sin verksamhet i Sverige, sade utrikesministern Mevlüt Cavusoglu på en pressträff dagen efter dockupphängningen.

Ställde in besök

Dockan fick också Turkiet att ställa in det besök som riksdagens talman Andreas Norlén hade för avsikt att göra i landet.

– Bakgrunden är förstås händelsen i Stockholm igår, sade talmannen till Dagens Nyheter i fredags.

– Man bedömde att de väldigt starka reaktionerna som har uppstått i Turkiet skulle överskugga hela besöket. Då var deras bedömning att det var bättre att skjuta upp besöket.

Äventyrade Natomedlemskapet

Både statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) var inne på att aktionen äventyrade hela Natoprocessen.

– Det är ägnat som ett sabotage mot den svenska Natoansökan. Det är farligt för svensk säkerhet att agera på det sättet, sade Kristersson till TV4.

– Denna skamlösa handling riskerar nu att försvåra och försena den process där Sverige och vår blivande allierade Turkiet steg för steg byggt förtroende för varandra, kommenterade Billström till SVT.

"Gör stora framsteg"

Men nu ser alltså regeringen ett ljus i tunneln. 

Enligt Pål Jonsson går Natoprocessen bra trots aktionen i Stockholm förra veckan, och länderna kommer allt närmare varandra.

– Ja, vi gör stora framsteg kopplat till både verkställandet implementeringen av det trilaterala avtalet med Turkiet, framhåller försvarsministern till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen