Svensk elitklubb i kris – “Har informerat spelarna”

2024 10 13

En svensk fotbollsklubb har hamnat i ekonomisk kris.

Det är fotbollsklubben Östersunds FK som har hamnat i trubbel.

För bara några år sedan spelade ÖFK i Allsvenskan och var ute i Europa och presterade.

Numera befinner sig klubben i Sveriges andra högsta division - och är i ekonomisk kris.

Tydligt meddelande

Klubben har tagit till sociala medier för att förklara situationen för supportrarna.

– Östersunds FK beskriver härmed det aktuella ekonomiska läget som just nu är väldigt ansträngt, framhåller ÖFK på Instagram.

– Klubben har en skatteskuld på cirka 3 miljoner kronor som förfaller till betalning imorgon den 14 oktober, som i huvudsak är ett uppskov av skatt sedan pandemin. Klubben har i nuläget inte medel att betala denna.

“Har informerat spelarna”

ÖFK fortsätter.

– Både föreningens och elitbolagets styrelser har de senaste veckorna arbetat hårt med att inbringa kapital till klubben. Detta är dock något som vi ännu inte gått i mål med, men som det fortfarande arbetas hårt med.

– Klubben har idag informerat spelare, ledare och personal om den aktuella statusen. Klubben vill dock påpeka att vi arbetar hårt på att lösa den ekonomiska situationen vi befinner oss i.

Har sagt nej

Anders Cederberg, ordförande för klubbens elitbolag, förklarar att klubben under en tid har arbetat med att försöka få in nya pengar.

Detta är någonting som inte har varit för enkelt för ÖFK, där man bland annat har fått nej från Östersunds kommun.

– Många känner nog, efter alla turer som varit, att man börjar ge upp, säger Cederberg enligt Expressen.

Sportsligt och ekonomiskt

Det är inte bara ekonomiskt som Östersunds FK har det tufft just nu.

Efter stora framgångar i både Sverige och ute i Europa så har klubben fått det betydligt jobbigare på senare år.

ÖFK spelar nu sin fotboll i Superettan, Sveriges andra högsta division.

Där ligger klubben just nu på en trettonde plats och kämpar för sin överlevnad.

Härnäst möter ÖFK Landskrona på hemmaplan den nittonde oktober.

Arkivfoto: Moda Futbol FC

Text: Redaktionen

JUST NU: Eljätte uppmanar hushållen – byt elavtal nu

2025 04 02

Elmarknaden är fortsatt osäker.

Det framhåller energijätten Vattenfall med drygt 900 000 kunder i Sverige.

Priset på gas sjunker på kontinenten, men samtidigt stiger priserna på olja och kol.

Och sedan förra månaden har de fasta elprisavtalen sjunkit – i alla fyra elområden i landet.

Överväg att byta nu

Det får Vattenfall att uppmana hushållen att ompröva sina nuvarande avtal och överväga att byta.

– Med tanke att det är en stökig omvärld, med stora osäkerheter inför kommande vinter, är det nu ett bra tillfälle att se över sitt elvatal, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, i ett uttalande.

– Man kan välja 6-, 12- eller 36-månadersavtal, beroende av vad man känner sig bekväm med. Det är lätt att tänka kortsiktigt men i det långa loppet kan de fasta avtalen erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna.

God elförsörjning

Elförsörjningen i Sverige är emellertid god.

Starka vindar, tysk solkraft och välfyllda nordiska vattenmagasin är anledningarna, enligt Vattenkraft. Milda temperaturer och minskad elkonsumtion bidrar också till att pressa ned priserna.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland, säger Jonas Stenbeck.

Ankkurvfenomenet syftar på hur elproduktionen från förnybara energikällor påverkar elnätet över en dag.

– Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen.

Läs mer: Jättemånga rörliga elavtal ska ändras – kunder lär bli besvikna

Medelspotpriserna:     
             Mars 2024                   Mars 2025

E1:      56,60 öre/kWh        15,80 öre/kWh

E2:      65,60 öre/kWh        10,95 öre/kWh

E3:      59,47 öre/kWh         50,81 öre/kWh

E4:      63,36 öre/kWh         60,46 öre/kWh

Källa Vattenfall

Foto: 

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson utesluter inte svenska kärnvapen.

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen