SVERIGE: Svart på vitt – så mycket dyrare blir julmaten

2022 12 12

Att julmaten skulle bli dyrare i år jämfört med tidigare var knappast någon chock.

Åtminstone inte i bakgrund av att livsmedel generellt under året ökat med cirka 20 procent. 

Nu står det dock klart exakt hur mycket dyrare som dock julbordet kommer att bli år 2022 – och svaret är att det ökar med 14 procent jämfört med förra året, rapporterar Sveriges Radio.

Räknat på 100 varor

Beräkningen är baserad på en julkasse med ungefär 100 av de vanligaste varorna som svenska folket brukar sätta på sitt julbord.

Det inkluderar exempelvis julskinka, ost, chokladaskar, grädde och clementiner.

Ökningen innebär att den som förra året handlade julmat för cirka 3 500 kronor förra året behöver räkna med att lägga ut nästan 4 000 kronor i år.

– Det visar siffror som Swedbank låtit den oberoende sajten Matpriskollen ta fram, framhåller radiokanalen.

"Aldrig varit med om det"

Redan i slutet av november togs de första prisprognoserna fram över årets julmat.

Och det var inga muntra bilder som Matpriskollen tog fram.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, konstaterade Ulf Mazur, grundare och vd på jämförelsesajten.

Ökningar uppemot 38 procent

Den klassiska favoriten köttbullar sticker ut med en ökning på 28 procent, men den är samtidigt inte värst i klassen.

Ägg, julostar, vispgrädde och smör har ökat med 38 procent i pris under året, enligt SR.

Ökningarna ligger i linje med vad Konsumentverket flaggat för kommer att vara fallet även under kommande år.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, har Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, uppgett i ett pressmeddelande.

Försämrad köpkraft

Sedan tidigare har det även slagits fast att de svenska hushållens köpkraft inför årets julfirande är kraftigt nedsatt.

Detta eftersom reallönen minskat – det vill säga den lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet.

Foto: J. Owen

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen