SVERIGE: Svart på vitt – så mycket dyrare blir julmaten

2022 12 12

Att julmaten skulle bli dyrare i år jämfört med tidigare var knappast någon chock.

Åtminstone inte i bakgrund av att livsmedel generellt under året ökat med cirka 20 procent. 

Nu står det dock klart exakt hur mycket dyrare som dock julbordet kommer att bli år 2022 – och svaret är att det ökar med 14 procent jämfört med förra året, rapporterar Sveriges Radio.

Räknat på 100 varor

Beräkningen är baserad på en julkasse med ungefär 100 av de vanligaste varorna som svenska folket brukar sätta på sitt julbord.

Det inkluderar exempelvis julskinka, ost, chokladaskar, grädde och clementiner.

Ökningen innebär att den som förra året handlade julmat för cirka 3 500 kronor förra året behöver räkna med att lägga ut nästan 4 000 kronor i år.

– Det visar siffror som Swedbank låtit den oberoende sajten Matpriskollen ta fram, framhåller radiokanalen.

"Aldrig varit med om det"

Redan i slutet av november togs de första prisprognoserna fram över årets julmat.

Och det var inga muntra bilder som Matpriskollen tog fram.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, konstaterade Ulf Mazur, grundare och vd på jämförelsesajten.

Ökningar uppemot 38 procent

Den klassiska favoriten köttbullar sticker ut med en ökning på 28 procent, men den är samtidigt inte värst i klassen.

Ägg, julostar, vispgrädde och smör har ökat med 38 procent i pris under året, enligt SR.

Ökningarna ligger i linje med vad Konsumentverket flaggat för kommer att vara fallet även under kommande år.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, har Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, uppgett i ett pressmeddelande.

Försämrad köpkraft

Sedan tidigare har det även slagits fast att de svenska hushållens köpkraft inför årets julfirande är kraftigt nedsatt.

Detta eftersom reallönen minskat – det vill säga den lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet.

Foto: J. Owen

Text: Redaktionen


06 okt 26 länka till https://www.flickr.com/photos/miljopartiet/55150053322/in/album-72177720323042236

Nytt krav på rödgrön regering – MP säger blankt nej

2026 10 06

På fredag ska samtliga rödgröna partier träffas för en “gemensam lägesgenomgång” av vilka samhällsutmaningar Sveriges nästa regering behöver hantera.

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Inkomna ansökningar Ansökan inkom Status
Barsebäck, 
Kävlinge kommun
2026-06-16 Under beredning hos Regeringskansliet.
Målma, 
Valdemarsviks kommun
2026-03-23 Länsstyrelsen i Östergötlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Norrsundet, 
Gävle Kommun
2026-05-18 Länsstyrelsen i Gävleborgs län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Studsvik, 
Nyköpings kommun
2026-05-25 Länsstyrelsen i Södermanlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Untra, Tierps kommun 2026-08-26 Länsstyrelsen i Uppsala län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto:

Text: Redaktionen


6 okt 2026

2 000 måste anställas akut – lönen 40 000 i månaden

2026 10 06

Personalbristen har blivit akut.

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen