Partiet  vill se en rejäl sänkning – annars sitter Regeringen Kristersson osäkert.

Det framhöll SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt i slutet av mars.

–  Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa Sjöstedt till TV4 Nyheterna.

Klimatministern svarar

Nu svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) på hotet.

Hon anser att SD:s syn på klimatfrågor är vitt skild från regeringens.

– Det är ju ytterligare ett bevis på att det här är frågor där vi står långt ifrån varandra. Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar. Vi står långt ifrån varandra och man vill såklart få som man vill, säger ministern till Aftonbladet.

”Sött och salt”

SD:s hot om regeringskris avfärdas av Romina Pourmokthari.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– Jag ska inte säga att de sitter med vetorätt, en stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Omtvistad sänkning

Att reduktionsplikten kommer att sänkas efter årsskiftet står klart sedan tidigare.

Men var nivån hamnar är osäkert.

I regeringsförklaringen framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) att den ska ner till EU:s lägstanivå från och med 2024.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent.

Men enligt uppgifter till DN har EU:s klimatkrav satt käppar i hjulet för regeringens planer.

Två förslag

Efter att ha fört intensiva samtal med Energimyndigheten och Naturvårdsverket uppges regeringen ha landat i två scenarier för hur en sänkning av reduktionsplikten kan gå till, utan att Sverige bryter mot EU:s klimatkrav.

Inget av förslagen innehåller en sänkning till sex procent:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

SD säger nej

Sverigedemokraterna dömer ut regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

–  Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen