Svarar på SD-hotet

2023 04 11

Sverigedemokraterna kan fälla regeringen om Tidöpartierna inte kommer överens om reduktionsplikten.

Partiet  vill se en rejäl sänkning – annars sitter Regeringen Kristersson osäkert.

Det framhöll SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt i slutet av mars.

–  Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa Sjöstedt till TV4 Nyheterna.

Klimatministern svarar

Nu svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) på hotet.

Hon anser att SD:s syn på klimatfrågor är vitt skild från regeringens.

– Det är ju ytterligare ett bevis på att det här är frågor där vi står långt ifrån varandra. Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar. Vi står långt ifrån varandra och man vill såklart få som man vill, säger ministern till Aftonbladet.

”Sött och salt”

SD:s hot om regeringskris avfärdas av Romina Pourmokthari.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– Jag ska inte säga att de sitter med vetorätt, en stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Omtvistad sänkning

Att reduktionsplikten kommer att sänkas efter årsskiftet står klart sedan tidigare.

Men var nivån hamnar är osäkert.

I regeringsförklaringen framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) att den ska ner till EU:s lägstanivå från och med 2024.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent.

Men enligt uppgifter till DN har EU:s klimatkrav satt käppar i hjulet för regeringens planer.

Två förslag

Efter att ha fört intensiva samtal med Energimyndigheten och Naturvårdsverket uppges regeringen ha landat i två scenarier för hur en sänkning av reduktionsplikten kan gå till, utan att Sverige bryter mot EU:s klimatkrav.

Inget av förslagen innehåller en sänkning till sex procent:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

SD säger nej

Sverigedemokraterna dömer ut regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

–  Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

360 miljoner har samma allergi – hälsoministern misstänker vaccin

2025 11 19

Uppemot 4,5 procent av världens befolkning lider av jordnötsallergi.

Det motsvarar drygt 360 miljoner människor.

Under de senaste åren har forskarna etablerat en ny teori om hur antalet drabbade kan minska kraftigt.

Om alla barn introduceras för smakprov av jordnötssmör vid 4-6 månaders ålder skulle jordnötsallergierna i Storbritannien kunna minska med 77 procent, visade en brittisk studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology för två år sedan.

Även Karolinska Institutet har kommit fram till liknande slutsatser.

Går rakt emot forskarna

Att antalet drabbade av jordnötsallergi ökat kraftigt de senaste åren bedöms av forskare bero på en bristande tidig exponering under barndomen.

Den förklaringen köper dock inte USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr.

Han kallar sambandet för “ologiskt” och hänvisar till sin egen erfarenhet, då han själv har fem allergiska barn.

– Mitt hus var fyllt med jordnötssmör och jag åt jordnötssmör till två måltider om dagen och min fru åt jordnötssmör när hon var gravid. För mig är det inte en övertygande hypotes, säger RFK Jr enligt USA Today.

Misstänker vaccin

Istället antyder hälsoministern att det är andra miljöfaktorer, som bekämpningsmedel och aluminium i vaccin, som är möjliga förklaringar.

Han ger samtidigt besked om att saken nu ska undersökas.

– Vi måste titta på aluminium i vacciner, säger RFK Jr. 

– De studierna har aldrig gjorts. Vi ska göra dem nu och vi kommer att identifiera vad som orsakar dessa allergier.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Använts i över 70 år

År 1997 hade cirka 0,5 procent av världens barn en jordnötsallergi, enligt National Institutes of Health. Idag är siffran 2 procent.

Aluminium, som RFK Jr vill utreda om det ligger bakom ökningen, anses vara den vanligaste metallen på planeten och har använts i vacciner över 70 år. Ämnet finns i växter, jord, vatten och luft och förekommer även i bröstmjölk, modersmjölkersättning och en rad olika livsmedel.

– Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är 0,5-0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden, förklarar Folkhälsomyndigheten.

En vuxen person äter i genomsnitt 7-9 milligram aluminium varje dag, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 20

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen