Kristersson svarar Erdogan – ”Vi ska besinna oss”

2023 06 30

Efter onsdagens koranbränning i Stockholm riktade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan återigen hård kritik mot Sverige.

– Vi kommer i slutändan att lära de arroganta västerlänningarna att det inte är yttrandefrihet att förolämpa muslimer, sa Erdogan ett tv-uttalande, enligt AFP.   

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdogans kritik.

Han instämmer delvis med den turkiske presidenten.

– Jag tycker vi ska besinna oss i Sverige. Det är ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och det finns ingen anledning att förolämpa andra människor, säger Kristersson enligt SVT Nyheter.

Kräver förbud

Samtidigt betonar statsministern att själva aktionen i sig var laglig.

Kristersson har tidigare fastslagit att det inte är aktuellt att förbjuda koranbränning i Sverige.

En ståndpunkt som går isär med president Erdogans krav på Sverige.

Efter högerextreme Rasmus Paludans koranbränning i februari, utanför den turkiska ambassaden i Stockholm, gick presidenten ut med ett tydligt krav på Sverige.

–  Min heliga bok, koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till erat tillträde i Nato, kommenterade Erdogan.

Ingår inte i avtalet

Ulf Kristersson har svarat på Erdogans krav.

Han anser att det nya kravet inte påverkar den svenska Natoprocessen.

–  Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga. Sen tycker jag man har lätt att förstå ilskan. 

–  Jag har förståelse för att de i det här fallet är rätt upprörda när man har låtsasavrättningar av dockor och bränner Koranen utanför turkiska ambassaden. Men det reglerar inte vår överenskommelse med Turkiet, sa statsministern till Expressen efter Erdogans utspel.

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen