19nov25

Kristersson svarar Erdogan – ”Vi ska besinna oss”

2023 06 30

Efter onsdagens koranbränning i Stockholm riktade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan återigen hård kritik mot Sverige.

– Vi kommer i slutändan att lära de arroganta västerlänningarna att det inte är yttrandefrihet att förolämpa muslimer, sa Erdogan ett tv-uttalande, enligt AFP.   

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på Erdogans kritik.

Han instämmer delvis med den turkiske presidenten.

– Jag tycker vi ska besinna oss i Sverige. Det är ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och det finns ingen anledning att förolämpa andra människor, säger Kristersson enligt SVT Nyheter.

Kräver förbud

Samtidigt betonar statsministern att själva aktionen i sig var laglig.

Kristersson har tidigare fastslagit att det inte är aktuellt att förbjuda koranbränning i Sverige.

En ståndpunkt som går isär med president Erdogans krav på Sverige.

Efter högerextreme Rasmus Paludans koranbränning i februari, utanför den turkiska ambassaden i Stockholm, gick presidenten ut med ett tydligt krav på Sverige.

–  Min heliga bok, koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till erat tillträde i Nato, kommenterade Erdogan.

Ingår inte i avtalet

Ulf Kristersson har svarat på Erdogans krav.

Han anser att det nya kravet inte påverkar den svenska Natoprocessen.

–  Mitt svar är att vi har ett trepartsavtal med Sverige, Finland och Turkiet. Det är det som i grund och botten gäller mellan våra länder. Där regleras ingenting som har med yttrandefrihet eller religion att göra. Det är noga. Sen tycker jag man har lätt att förstå ilskan. 

–  Jag har förståelse för att de i det här fallet är rätt upprörda när man har låtsasavrättningar av dockor och bränner Koranen utanför turkiska ambassaden. Men det reglerar inte vår överenskommelse med Turkiet, sa statsministern till Expressen efter Erdogans utspel.

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


04dec25

JUST NU: Ryssland hotar med nytt krig

2025 12 04

JEU-kommissionen föreslår att ryska frysta tillgångar ska användas som säkerhet i nya miljardlån till Ukraina.

De ryska statstillgångarna som finns frysta i Europa kan således för första gången användas för att stödja Ukraina.

Nu går Kreml i taket.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev varnar för att beslutet kommer att leda till krig.  

Om EU använder de frysta ryska tillgångarna kommer Kreml betrakta det som en handling som rättfärdigar ett krig, uppger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Om det galna EU försöker stjäla ryska tillgångar som frysts i Belgien under täckmantel av ett så kallat "kompensationslån", kan Ryssland mycket väl komma att betrakta åtgärden som en casus belli, med alla följder det kan få för Bryssel och enskilda EU-länder, säger han enligt Reuters.

Känt uttryck

Casus belli är latin och betyder bokstavligen ”anledning till krig” eller ”krigsorsak”.

Begreppet används för att beskriva en händelse eller handling som rättfärdigar ett krig.

LÄS MER: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Putin: Vi är redo för krig

Medvedevs utspel kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin sagt att hans land är redo för krig mot EU-länderna.

– Vi planerar inte att gå i krig med Europa, jag har sagt det hundra gånger. Men om Europa plötsligt vill slåss mot oss och startar, är vi redo redan nu. Det kan inte råda något tvivel om det, sade den ryske ledaren på tisdagskvällen.

Enligt Putin står Europa i vägen för ett fredsavtal i Ukraina, som han menar att Ryssland och USA är nära att komma överens om.

– Om Europa plötsligt vill starta ett krig med oss och gör det, då skulle en situation mycket snabbt kunna uppstå där vi inte har någon att förhandla med, hävdar diktatorn.

LÄS OCKSÅ: F16-plan har kraschat

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Swedbank larmar: 55-åringar kan tvingas gå i pension

2025 12 04

Tidigare i höstas varnade försäkringsbolaget Säkra för att många medelålders svenskar kan tvinga till ofrivillig pension.

Bakgrunden var då nedgången i ekonomin som slagit hårt mot arbetsmarknaden och med en arbetslöshet på 8,4 procent i augusti.

Särskilt hög har den varit för personer i åldrarna 55-64 år.

– För många blir pensionen då den enda utvägen för att klara sig ekonomiskt, vilket kan innebära förlorade tusentals kronor varje månad – både i pension och i lön under tiden man är arbetslös och som pensionär, sade Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra, vid tillfället.

Swedbank gör samma analys

Nu drar Swedbank en snarlik slutsats efter en ny rapport som publiceras på torsdagen.

I rapporten framgår att 75 procent av de som är 55 år eller äldre upplever att det finns “hinder i vägen om de skulle vilja byta jobb”.

Det handlar i synnerhet om att arbetsgivare inte vill ta in folk som närmar sig pensionsåldern.

Samma rapport anger att över hälften av gruppen mellan 55 och 65 år kommer att gå i pension före sin egentliga pensionsålder, inte minst på grund av att orken tar slut.

Och det riskerar att bli dyrt, konstaterar storbanken.

Det behövs bättre möjligheter att byta jobb senare i livet så att även de med krävande arbeten får möjlighet att ställa om, och jobba ihop till en rimlig pension. I vanliga yrken med genomsnittliga löner kan det handla om 3 000-5 000 kronor lägre pension före skatt varje månad om man går i pension två år i förtid, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i en kommentar.

Handlar inte om kompetens

Att arbetsgivare inte vill anställa någon som närmar sig pensionsåldern är en uppfattning som delas av fyra av tio 55-plussare, enligt Swedbank.

– Brist på kompetens verkar inte vara ett problem, bara sex procent uppger det som ett hinder. Fördomar mot äldre arbetskraft och att erfarenheten inte värdesätts skulle däremot hindra många från att byta jobb om de ville, säger Madelén Falkenhäll.

Banken beskriver fenomenet som ett “samhällsproblem” att äldres erfarenhet inte värdesätts i den mening att de kan byta jobb sent i karriären.

Vi behöver jobba allt längre och då behöver också arbetsmarknaden tillåta att vi byter jobb högre upp i ålder. För många kan det vara ett sätt att klara att jobba fram till sin pensionsålder, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: O. Perghel resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen