Svår olycka – poliser förda till sjukhus

2023 04 12

Två poliser har skadats efter en allvarlig olycka.

Båda två har förts till sjukhus med anledning av en frontalkrock i Mantorp, Mjölby kommun, i Östergötland.

Totalt var tre personer inblandade i olyckan, varav en är svårt skadad.

– Den svårt skadade är polistanställd och var i tjänst. Denne färdades i ett icke-målat polisfordon, tillsammans med en kollega, framhåller polisen på sin webbplats.

En person gripen

I skrivande stund är det inte klarlagt vad som föranledde frontalkrocken mellan de två bilarna.

Föraren av bilen som inte framfördes av poliserna har dock gripits för grov vårdslöshet i trafik och grovt vållande till kroppsskada.

– I nuläget kan jag inte gå mer in i detalj på vad som har hänt. Men vi har inrättat krisstöd för personal involverade i olyckan, säger Marcus Anefur vid polisen, till Aftonbladet.

"Kraftig kollision"

Polisen beskriver krocken som en “kraftig kollision”.

– Olycksplatsen är avspärrad för teknisk undersökning då orsaken till olyckan ska utredas, framhåller myndigheten.

Det klargörs också att polisen inte kommer svara på några frågor gällande skadeläget, utan hänvisar istället till sjukvården.

– Anhöriga till kollegorna är informerade om händelsen. Krisstöd för personal involverade i olyckan har upprättats, meddelar Marcus Anefur i polisens händelsenotis.

Inte heller till lokaltidningarna Corren eller NT släpper polisen någon information i nuläget.

– Ingenting jag kan kommentera, säger presstalespersonen.

Livshotande skador

UPPDATERING: Senare under onsdagseftermiddagen kom uppgifter från region Östergötland om att den ena polisen, som är en man i 50-årsåldern, vårdas för livshotande skador. Läget beskrivs som kritiskt.

Den andra polisen, en man i 30-årsåldern, har fått lämna sjukhuset.

Två svåra frontalkrockar på två dagar

Den allvarliga olyckan är den andra inom loppet av två dagar i Sverige.

Under natten till gårdagen ägde en annan frontalkrock rum, den gången på riksväg 30 i Svenarum, Småland.

En personbil kom då över på fel sida och kolliderade med en långtradare som kom i motsatt riktning.

– Det var en sanslöst hård kollision, framhöll vakthavande polisbefäl Lars-Göran Nilseryd för Aftonbladet.

Båda förarna dog i olyckan.

– Det är ovanligt att lastbilschaufförer dör i sådana här olyckor, uttryckte polisbefälet.

Arkivfoto: Polisen Göteborg

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen