Superbesked från SMHI – då blir det riktigt varmt

2024 05 13

Nu är högsommarvärmen här.

SMHI är mycket säkra på sin sak den här gången.

– På med solglasögonen, ställ fram utemöblerna och låt dem stå framme.

Det säger väderinstitutets meteorolog Erik Höjgård-Olsen till Sveriges Radio.

Toppar på onsdagen

Från och med måndagen drar sol och varmluft in över Sverige och i princip hela landet får uppleva riktig högsommarvärme i veckan.

– Ett högtryck täcker i stort sett hela Skandinavien, konstaterar SMHI i en kommentar idag.

På måndagen kan många förvänta sig temperaturer uppemot 20 grader.

Men toppen nås knappast idag.

För varje dag som går nu kommer det att bli lite varmare – med en sannolik topp på onsdagen då det väntas bli 25 grader eller till och med mer enligt SMHI:s väderkartor.

– Vi ska ju upp lite högre dag för dag nu i inledningen av veckan i alla fall. I morgon drygt 20 grader, jag tänker uppemot 23-24 kanske 25, och sedan på onsdag skulle jag inte bli förvånad om vi når 25, säger Erik Höjgård-Olsen.

"Ytterligare varm luft"

Högtrycket har redan etablerat sig, och därför kan SMHI ge en solig prognos för mer eller mindre hela veckan redan idag.

– Under tisdag och onsdag förskjuts högtrycket något österut och i samverkan med ett lågtryck över Brittiska öarna kan ytterligare lite varmare luft ta sig in över landets norra delar. Allmänt soligt väder med på en del håll tidvis lätt eller växlande molnighet, framhäver SMHI och tillägger:

– Torsdag och fredag ser det i nuläget ut att vara ett liknande högtrycksbetonat väderläge med mycket utrymme för sol och fortsatt varmt.

"Kommer med besked"

SMHI:s prognos för stöd av vädertjänsten Klart.se.

– Efter en rätt ostadig och kylig majvecka som vi lämnar bakom oss så ser nu prognosen ut att ge hopp om ny värme – och det kommer med besked, betonar Klart-meteorologen Lasse Rydqvist i ett uttalande.

– En hel del sol och senare i veckan ny högsommarvärme på flera platser.

Lågtryck nästa vecka

Enligt nuvarande prognos bedöms sedan högtrycket dra sig längre österut framåt helgen.

Det kommer enligt SMHI att göra plats för ett lågtryck in över Skandinavien vilket får effekten att temperaturen sjunker igen.

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen