JUST NU: Struntar i Ukrainas vädjan – Förnyar gasavtal med Putin

2022 05 29

Trots alla insatser med sanktioner mot Putinregimen väljer nu ett av Europas länder att göra nya stora inköp av rysk gas.

Den ryska diktaturen finansierar sitt brutala krig mot Ukrainas folk med försäljning av olja och gas till omvärlden och inte minst till Europa.

Världens skarpaste sanktioner

De sanktioner som införts mot Ryssland bedöms vara världshistoriens mest omfattande sanktioner mot ett enskilt land och avser mer eller mindre alla varor och tjänster som kopplas till den ryska diktaturen.

Men de två allra viktigaste varorna är till stora delar fortfarande undantagna och det är olja och gas.

Lagt in högre växel
Orsaken är att flera europeiska länder är alltför beroende av rysk energi men samtidigt har EU nu lagt in en högre växel för att snarast fasa ut rysk energi och ersätta den med olja och gas från andra länder.

Ett annat alternativ som blir allt populärare är att även välja förnybara energikällor istället vilket gör att man minskar beroendet av olja och gas rent allmänt.

USA och UK ligger före

USA har redan stoppat import av rysk olja och Storbritannien avser att fasa ut den ryska oljan under 2022.

EU har ett förslag om att fasa ut rysk olja till nyåret 2022 men förslaget har ännu inte godkänts av bland andra Ungern.

Inlett snabb utfasning

Mycket pekar dock på att EU kommer att lyckas att stoppa rysk olja och många länder har redan inlett en relativt snabb utfasning.

Även europeiska länder utanför EU eftersträvar samma sak.

Men nu kommer besked om att ett av Europas länder gör precis tvärtom – och går på tvärs med övriga Europa trots alla vädjanden från Ukraina.

Ryssvänlig president

Det handlar om Serbien och dess ryssvänliga president Aleksandar Vucic som trots sin strävan att gå med i EU valt att göra upp med Ryssland.

– Jag kan inte berätta om priset nu, säger president Vucic efter att det på söndagen stod klart att Serbien säger ja till att köpa gas av Ryssland ytterligare tre år.

Affären blev klar efter att president Vucic genomfört ett telefonsamtal med Rysslands diktator Putin.

Det är känt att Putin försöker splittra Europa genom att locka med rejäla underpriser av rysk energi till regeringschefer som redan tidigare är Putinvänliga.

Tillsammans med Ungerns Orban

Vucic är tillsammans med Ungerns kontroversiella ledare Viktor Orban en av få regeringschefer i Europa som inte tar tydligt avstånd från Putinregimen.

Under det ryska kriget mot Ukraina har flera pro-ryska demonstrationer brutit ut i Serbien men även pro-ukrainska demonstrationer har ägt rum.

Tyskarna kämpar

Samtidigt kommer det besked från Tyskland om att man gör vad man kan för att minska sitt beroende av rysk olja.

– Det är bättre än tidigare år, säger Klaus Muller som är chef vid Tysklands energimyndighet med hänvisning till att de tyska energireserverna nu fylls på inför vintern.

Räcker inte

Men de nuvarande energidepåernas nivåer är fortfarande för låga för att klara av ett eventuellt stopp vad gäller rysk energi.

– De är fortfarande inte tillräckligt fyllda om vi plötsligt skulle erhålla mindre rysk gas, säger han till Deutsche Welle.

Foto Q Graaf och Russiand President Office

Text: Redaktionen 


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen