JUST NU: Struntar i Ukrainas vädjan – Förnyar gasavtal med Putin

2022 05 29

Trots alla insatser med sanktioner mot Putinregimen väljer nu ett av Europas länder att göra nya stora inköp av rysk gas.

Den ryska diktaturen finansierar sitt brutala krig mot Ukrainas folk med försäljning av olja och gas till omvärlden och inte minst till Europa.

Världens skarpaste sanktioner

De sanktioner som införts mot Ryssland bedöms vara världshistoriens mest omfattande sanktioner mot ett enskilt land och avser mer eller mindre alla varor och tjänster som kopplas till den ryska diktaturen.

Men de två allra viktigaste varorna är till stora delar fortfarande undantagna och det är olja och gas.

Lagt in högre växel
Orsaken är att flera europeiska länder är alltför beroende av rysk energi men samtidigt har EU nu lagt in en högre växel för att snarast fasa ut rysk energi och ersätta den med olja och gas från andra länder.

Ett annat alternativ som blir allt populärare är att även välja förnybara energikällor istället vilket gör att man minskar beroendet av olja och gas rent allmänt.

USA och UK ligger före

USA har redan stoppat import av rysk olja och Storbritannien avser att fasa ut den ryska oljan under 2022.

EU har ett förslag om att fasa ut rysk olja till nyåret 2022 men förslaget har ännu inte godkänts av bland andra Ungern.

Inlett snabb utfasning

Mycket pekar dock på att EU kommer att lyckas att stoppa rysk olja och många länder har redan inlett en relativt snabb utfasning.

Även europeiska länder utanför EU eftersträvar samma sak.

Men nu kommer besked om att ett av Europas länder gör precis tvärtom – och går på tvärs med övriga Europa trots alla vädjanden från Ukraina.

Ryssvänlig president

Det handlar om Serbien och dess ryssvänliga president Aleksandar Vucic som trots sin strävan att gå med i EU valt att göra upp med Ryssland.

– Jag kan inte berätta om priset nu, säger president Vucic efter att det på söndagen stod klart att Serbien säger ja till att köpa gas av Ryssland ytterligare tre år.

Affären blev klar efter att president Vucic genomfört ett telefonsamtal med Rysslands diktator Putin.

Det är känt att Putin försöker splittra Europa genom att locka med rejäla underpriser av rysk energi till regeringschefer som redan tidigare är Putinvänliga.

Tillsammans med Ungerns Orban

Vucic är tillsammans med Ungerns kontroversiella ledare Viktor Orban en av få regeringschefer i Europa som inte tar tydligt avstånd från Putinregimen.

Under det ryska kriget mot Ukraina har flera pro-ryska demonstrationer brutit ut i Serbien men även pro-ukrainska demonstrationer har ägt rum.

Tyskarna kämpar

Samtidigt kommer det besked från Tyskland om att man gör vad man kan för att minska sitt beroende av rysk olja.

– Det är bättre än tidigare år, säger Klaus Muller som är chef vid Tysklands energimyndighet med hänvisning till att de tyska energireserverna nu fylls på inför vintern.

Räcker inte

Men de nuvarande energidepåernas nivåer är fortfarande för låga för att klara av ett eventuellt stopp vad gäller rysk energi.

– De är fortfarande inte tillräckligt fyllda om vi plötsligt skulle erhålla mindre rysk gas, säger han till Deutsche Welle.

Foto Q Graaf och Russiand President Office

Text: Redaktionen 


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen