Strul på löningsdagen – två storbanker ligger ner

2022 10 25

Nordea och Handelsbanken upplever tekniska problem vilket gör att många kunder inte kommer åt sin internetbank.

Den 25:e varje månad är en helig dag för många svenskar.

Då trillar nämligen lönen in på kontot för en stor del av landets anställda.

Men just nu upplever mängder med personer problem med att komma åt sin utbetalning, rapporterar Aftonbladet.

Tusentals har problem

Först meddelade Handelsbanken att tekniska problem orsakat stora besvär under morgonen.

Sajten Downdetector visar att uppemot 2 000 personer redan har anmält att de inte kommer in i sin internetbank för att kunna kontrollera att lönen kommit in på kontot – eller flytta pengarna till ett annat konto.

– Vi har för tillfället driftstörningar som påverkar inloggning i mobilappen och internettjänsten. Vi beklagar detta och arbetar på att lösa problemet så fort som möjligt, meddelar Handelsbanken på Facebook.

Strul med app och internetbank

Därefter kom nyheten om att Nordea sållar sig till skaran av storbanker som drabbats av tekniska problem. Där har över 1 000 felanmälningar trillat in, enligt Expressen.

– VI har problem med både mobilappen och det som vi kallar för nya internetbanken, där vissa kunder inte lyckas logga in, säger Nordeas presskommunikatör David Henriksson till DN.

Ingen prognos

Nordea kan inte svara på när problemen förväntas att vara åtgärdade.

– Vi arbetar så snabbt vi kan för att lösa problemet, framhåller banken på sin hemsida.

David Henriksson säger till Aftonbladet och DN att det går att logga in i gamla internetbanken om man man behöver betala sina räkningar med kort varsel.

Två av Sveriges störsata banker

Handelsbanken och Nordea räknas som två av Sveriges största banker.

Den förstnämnda grundades redan 1871 och är verksamma med kontor i alla skandinaviska länder plus Island, Nederländerna och Storbritannien.

Nordea är en betydligt yngre bank och har funnits sedan år 2000 och har sitt huvudkontor i Finlands huvudstad Helsingfors.

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Tidöpartierna är överens om en ny ekonomisk plan.

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnadseffektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen