Strul på löningsdagen – två storbanker ligger ner

2022 10 25

Nordea och Handelsbanken upplever tekniska problem vilket gör att många kunder inte kommer åt sin internetbank.

Den 25:e varje månad är en helig dag för många svenskar.

Då trillar nämligen lönen in på kontot för en stor del av landets anställda.

Men just nu upplever mängder med personer problem med att komma åt sin utbetalning, rapporterar Aftonbladet.

Tusentals har problem

Först meddelade Handelsbanken att tekniska problem orsakat stora besvär under morgonen.

Sajten Downdetector visar att uppemot 2 000 personer redan har anmält att de inte kommer in i sin internetbank för att kunna kontrollera att lönen kommit in på kontot – eller flytta pengarna till ett annat konto.

– Vi har för tillfället driftstörningar som påverkar inloggning i mobilappen och internettjänsten. Vi beklagar detta och arbetar på att lösa problemet så fort som möjligt, meddelar Handelsbanken på Facebook.

Strul med app och internetbank

Därefter kom nyheten om att Nordea sållar sig till skaran av storbanker som drabbats av tekniska problem. Där har över 1 000 felanmälningar trillat in, enligt Expressen.

– VI har problem med både mobilappen och det som vi kallar för nya internetbanken, där vissa kunder inte lyckas logga in, säger Nordeas presskommunikatör David Henriksson till DN.

Ingen prognos

Nordea kan inte svara på när problemen förväntas att vara åtgärdade.

– Vi arbetar så snabbt vi kan för att lösa problemet, framhåller banken på sin hemsida.

David Henriksson säger till Aftonbladet och DN att det går att logga in i gamla internetbanken om man man behöver betala sina räkningar med kort varsel.

Två av Sveriges störsata banker

Handelsbanken och Nordea räknas som två av Sveriges största banker.

Den förstnämnda grundades redan 1871 och är verksamma med kontor i alla skandinaviska länder plus Island, Nederländerna och Storbritannien.

Nordea är en betydligt yngre bank och har funnits sedan år 2000 och har sitt huvudkontor i Finlands huvudstad Helsingfors.

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen