Stridsvagnar avancerar mot regeringshögkvarter – presidenten slår larm

2024 06 27

Väpnade styrkor är på plats i Bolivias regeringshögkvarter.

På onsdagskvällen kommer uppgifter om att en statskupp är nära förestående i Bolivia.

Den bolivianska presidenten Luis Arce har tidigare under dagen varnat för att just en statskupp kan vara på väg att ske.

Nu befinner sig väpnade styrkor i Bolivias regeringshögkvarter.

Det rapporterar AP.

“Kan inte fortsätta”

General Juan Jose Zuniga tycks bekräfta att det rör sig om en statskupp.

– Befälhavare för de väpnade styrkorna har kommit för att uttrycka vårt missnöje. Det kommer att bli nya ministrar, saker och ting kommer att förändras, men vårt land kan inte fortsätta på det här viset, säger han enligt Reuters.

Har samlats

President Luis Arce uttrycker via X att “demokratin behöver respekteras”.

Samtidigt samlas soldater och stridsfordon på flera platser i landet.

Trupper uppges just nu vara på väg in i Bolivias regeringshögkvarter.

Bolivias vicepresident framhåller via X att "det pågår en statskupp mot vår demokratiskt valda regering"

Det är i nuläget oklart exakt vad det är som pågår men uppgifter pekar på att stridsvagnar och väpnade styrkor rör sig mot högkvarteren, och tycks ämna inta byggnaderna.

Stora problem

Det råder ett mycket problematiskt politiskt klimat i landet och missnöjet är stort.

– De demokratiska institutionerna är svaga i Bolivia och bristerna stora i respekten för mänskliga och medborgerliga friheter samt rättsstatens principer, förklarar Utrikespolitiska institutet.

– I internationella rankningar som mäter demokrati och rättssäkerhet hamnar Bolivia långt ned bland de latinamerikanska länderna.

Sedan 2020

Luis Arce har suttit som president i landet sedan 2020.

– Bolivia är en republik där socialistpartiet MAS har styrt sedan 2006, med undantag för en ettårig övergångsperiod efter oroligheter hösten 2019, fortsätter UI.

– President sedan november 2020 är Luis Arce och MAS är största parti i parlamentet.

– En dryg tredjedel av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen. Fattigdomen är värst på landsbygden, och de sociala och ekonomiska klyftorna mellan stad och land är djupa.

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen