Streamingjätte inför förbud – drabbar många kunder

2024 04 23

Krisande Viaplay redovisar nya röda siffror.

Under första kvartalet 2024 gjorde streamingbolaget en rörelseförlust på 473 miljoner kronor.  Siffran innebär att förlusten ökade med över 100 miljoner kronor jämfört med motsvarande period i fjol, då rörelseförlusten tillskrevs till 325 miljoner kronor.

Nu behöver Viaplay få in mer intäkter.

I dag, tisdag, meddelar bolaget att man kommer införa ett förbud som drabbar många kunder.

Från och med sommaren 2024 kommer kunder inte längre kunna dela Viaplay-abonnemang. I dagsläget beräknar Viaplay att ungefär en tredjedel av deras premiumkunder delar sina kontouppgifter med andra.

– Detta är inte hållbart. Vi har redan genomfört åtgärder på vissa marknader för att begränsa antalet samtidiga strömmar för direktsändningar, vilket har varit framgångsrikt, och vi har uppmuntrat nya användare att signa upp sig och betala för det innehåll man tittar på, framhåller streamingbolagets vd Jørgen Madsen Lindemann i ett uttalande.

Fler ska betala

Ett förbud kommer slå hårt mot kunder som delar abonnemang. Det kommer inte längre vara möjligt att dela konto när Viaplay går fram med förändringen.

Jørgen Madsen Lindemann konstaterar att syftet med förbudet är att få fler att betala för tjänsten.

– Vi planerar att genomföra mer omfattande initiativ under sommaren, med syfte att få fler att betala för det innehåll man ser, uppger vd:n och tillägger:

–  Vi arbetar också aktivt med våra branschkollegor för att bekämpa pirattjänster, men där behövs mer stöd från politiker och myndigheter för att förhindra och övervaka alla former av olaglig distribution av innehåll.

Fakta: Viaplays resultat första kvartalet 2024

- Nettoomsättningen ökade från 4 537 miljoner kronor till 4 757 miljoner kronor

- Den organiska försäljningstillväxten sjönk från 27,3 procent till 5,6 procent

- Rörelseresultatet landade på -317 miljoner kronor

- Under 2023 gjorde bolaget en rörelseförlust på över 1,1 miljarder kronor

Källa: Jonas Leupe

Text: Redaktionen

Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen

Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Foto: Pexels

Text: Redaktionen