Stort tillslag på Arlanda

2023 11 10

Polisen har under de senaste två veckorna gjort flera stora tillslag på Sveriges största flygplats, Arlanda.

I ett uttalande framhåller polisen att man omhändertagit mer än två miljoner kronor i brottsvinster eller skulder till staten.

Lagen om polisiära befogenheter, som trädde i kraft den 1 augusti, har underlättat polisen arbete.

Lagen gör det enklare för polisen att plocka pengar från kriminella. Polisen kan , utan brottsmisstanke, kroppsvisitera resenärer och göra husrannsakan i fordon i gränsnära område.

De nya befogenheterna har kommit till användning på Arlanda flygplats.

– Lagstiftningen ger oss möjlighet att arbeta med fler verktyg både på Arlanda och utanför den fysiska flygplatsen, säger Robert Alvrud, operativ samordnare för polisen på Arlanda.

Stora summor

Polisen har stor kännedom om att kriminella för ut stora belopp med pengar från Sverige till utlandet.

De senaste veckorna har man dagligen beslagtagit stora summor kontanter i bagaget hos resenärer. Vid återkommande tillfällen har polisen anträffat kontanter på summor mellan 50 000 och 600 000 kronor.

Polisen utnyttjar även en ny lagstiftning som gör det möjligt för Kronofogden att, med hjälp av polisen, utmäta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara på plats.

– Vid kontroll av resenärer som har skulder till staten, och där de innehar klockor eller andra värdeföremål som betingar stora värden, omhändertas dessa för Kronofogdens räkning, skriver polisen.

Slår till mot gängens ekonomi

Robert Alvrud betonar att polisen kommer fortsätta att bevaka Arlanda och andra liknande områden.

– Resultatet av de stora beslagen visar på en enorm frekvens av kriminella vinster som lämnar Arlanda. Av det skälet jobbar vi och kommer jobba ännu mer mot kriminell ekonomi, säger Robert Alvrud.

 

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

Populär snabbmatskedja till Sverige

2024 05 07

Mitt i konkursvågen ska en ny snabbmatskedja etablera sig i Sverige.

Amerikanska Five Guys gör en svensk storsatsning.

Kedjan, som säljer hamburgare, varmkorvar och smörgåsar, planerar att öppna tio restauranger i Sverige inom fem år. Den första ska slå upp portarna i Stockholm under 2024.

Bakom storsatsningen står entreprenören Noel Abdayem. I ett första steg investerar han cirka 50 miljoner kronor i projektet via sitt investmentbolag NCPA Capital, rapporterar Di.

– Jag är själv en lojal kund till Five Guys sedan många år tillbaka. Varje gång jag åker till USA, Dubai eller England har jag passat på att besöka en, säger entreprenören till tidningen.

Tusentals restauranger

Den första Five Guys-restaurangen slog upp dörrarna 1986 i Arlington i Virginia.

I dag har snabbmatskedjan över 1 700 restauranger i flera länder, däribland USA, Frankrike, Irland, Dubai, Qatar, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

Dessutom är ytterligare 1 400 restauranger på väg att lanseras.

Strikt koncept – måste följas

Five Guys specialitet är hamburgare som lagas från grunden med färska råvaror. Burgarna serveras vanligtvis med pommes frites som tillagats i jordnötsolja.

– Vi använder bara färsk nötfärs och vi använder bara jordnötsolja, framhåller kedjan på sin hemsida.

Det strikta reglerna innebär att varken kyckling eller veganska alternativ kommer finnas på menyn.

– Det blir bara köttburgare, pommes och shakes. Du får inte ändra en millimeter på konceptet, säger Noel Abdayem till Di och berättar att det även råder hårda krav på att använda samma ingredienser, i såväl USA som i Sverige.

– Vi måste starta ett bageri och kan inte bygga upp en meny utifrån lokala leverantörer.

Fakta: Five Guys

- Grundades av  Jerry och Janie Murrell 1986. Namnet ”Five Guys” togs med anledning av familjen Murrels fem manliga medlemmar

- Har cirka 15 000 anställda

- Huvudkontoret finns i Virgina, USA

Foto: S. Saleem resp M. Heil

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushåll med fjärrvärme

2024 05 06

Många hushåll med fjärrvärme har tvingats betala höga avgifter på grund av bristande konkurrens på marknaden.

Det fastslår Konkurrensverket i en ny granskning.

Efter att Fastighetsägarna Syd anmälde eljätten Eon för missbruk av dominerande ställning på fjärrvärmemarknaden i januari 2022 inledde Konkurrensverket en granskning.

Nu slår myndigheten fast att  fjärrvärmeföretagen möter svag konkurrens, vilket riskerar att leda till höga priser. Det går inte att utesluta att fjärrvärmemarknaden ”i stort kan kännetecknas av oskäliga priser”, konstaterar Konkurrensverket och vänder sig till regeringen.  

– För att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser rekommenderar Konkurrensverket att regeringen utreder behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

”Monopolmarknad”

Branschorganisationen Fastighetsägarna välkomnar Konkurrensverkets besked.

– Konkurrensverket slår fast att fjärrvärmemarknaden är en monopolmarknad. Därför kommer vi enträget fortsätta arbeta för att stärka kundskyddet och öka konkurrensen på fjärrvärmemarknaden, säger Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna Syd.

Hulthe Andersson efterlyser kraftfullare åtgärder mot aktörer som dominerar marknaden.

–  Det behövs nya och kraftfullare instanser att vända sig till vid upplevd missbrukande av ställning. Dessutom behöver transparensen öka genom att begränsa antalet prissättningsmodeller på fjärrvärmemarknaden.

Hälften av alla bostäder

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är därmed den vanligaste uppvärmningsformen bland svenska hushåll.

– Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus, skriver branschorganisationen Energiföretagen på sin hemsida.

Trots bristande marknadskonkurrens finns det fördelar med att välja fjärrvärme. Energimyndigheten nämner följande saker:

  • Fjärrvärmen är enkel att använda, du slipper arbeta med en panna, du slipper sota och elda och fylla på bränsle.
  • Fjärrvärme är ofta billigare än olja och el.
  • Fjärrvärmeverken använder ofta förnybar energi.

Foto: Devon MacKay resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen