Stort tapp för På spåret och Bonde söker fru

2023 11 21

På Spåret tappar nästan 300 000 tv-tittare men är ändå Sveriges i särklass populäraste tv-program.

Det framgår av de senaste tittarsiffrorna.

Vart är vi på väg?

Tittarsuccén På spåret med Kristian Luuk som programledare tillsammans med Fredrik Lindström som domare gör återigen succé.

Förra veckan bänkade sig över 2,2 miljoner framför tv-skärmarna för att följa med och få svar på den klassiska frågan ”vart är vi  på väg”.

Jämfört med veckan innan var det dock ett rejält tapp.

Tio svensk-amerikaner

Bara ett ytterligare tv-program klättrar över den magiska miljongränsen och det är Allt för Sverige.

Många följer med spänning programledare Anders Lundin som tar hand om tio svensk-amerikaner.

– Tårar, kulturkrockar och mycket skratt blandas med tävlingar som har anknytning till svenska seder och myter, uppger SVT i sin beskrivning av programmet.

Carina Bergfeldt

Bronsplatsen kammas hem av ingen mindre än SVT-profilen Carina Bergfeldt vars talkshow med samma namn lockar 984 000 tittare.

I senaste programmet medverkade bland andra Beverly Hills-stjärnan Jason Priestley, skådespelaren Valter Skarsgård och den framgångsrika radioikonen Cecilia Uddén från SR.

TV4-bönderna

TV4 hamnar en bit ned på listan och kommer först på sjunde plats med sitt populära Bonde söker fru-program där tittarna får följa med på romantik bland kossor och höbalar.

TV4-bönderna tappar emellertid hela 112 000 tittare jämfört med veckan innan.

Hela topplistan

Här är nya 10-i-topplistan:

1, SVT 1 – På spåret (fredag) 2 219 000 (-299 000)

2, SVT 1 – Allt för Sverige (måndag) 1 080 000 (-144 000)

3, SVT 1 – Carina Bergfeldt (fredag) 984 000 (-103 000)

4, SVT 1 – Fråga Lund (tisdag) 933 000 (-29 000)

5, SVT 1 – Historien om Sverige (söndag) 924 000 (-54 000)

6, SVT 1 – Vem bor här? (söndag) 870 000 (-89 000)

7, TV4 – Bonde söker fru (onsdag) 821 000 (-112 000)

8, SVT 1 – Skidor Gällivare (söndag) 746 000 (ny)

9, TV4 – Så mycket bättre (lördag) 691 000 (ny)

10, SVT 1 – Go'kväll Sverige (lördag) 671 000 (ny)

Perioden avser måndag till söndag för veckan som gått och inom parentes ses skillnaden mot veckan innan. Nyheter och sportprogram ingår inte i tio-i-topp-listan från MMS.

Ny innebär att programmet inte fanns med på 10-i-topp-listan förra veckan.

Foto: Bå Håkansson, SVT, På spåret

Text: Redaktionen


JUST NU: Nästan alla svenskar får ny lön – här är nya siffran

2025 04 01

Förhandlingsparterna är nu överens.

Det blir en löneökning på 6,4 procent. 

Ett tvåårigt avtal står nu klart mellan fack och arbetsgivare inom industrin, vilket väntas sätta normen för miljoner anställda även för resten av arbetsmarknaden.

Industriarbetsgivarna bekräftar beskedet natten till tisdagen.

– Det avtal vi nu har träffat ligger på en hög nivå kostnadsmässigt. Svensk industri verkar på en global marknad där konkurrensen är hård. Avtalet äventyrar vår konkurrenskraft, bland annat i jämförelse med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Våra företag är djupt bekymrade, men tar ansvar i en turbulent tid, säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna. 

Riktmärke för hela arbetsmarknaden

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

Följden blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få ny lön, och överenskommelsen inom industrin väntas alltså sätta nivån även för resten av landets arbetare.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarade Svenskt Näringsliv när förhandlingarna inleddes i januari.

Från och med idag

Fackföreningen Grafiska Företagen är en av aktörerna som bekräftar förändringen.

Löneavtalen för svensk industri är klara efter tuffa slutförhandlingar. Arbetsgivarna och Facken inom industrin har enats om ett tvåårigt löneavtal med ett sammanlagt avtalsvärde på 6,4 procent. Därmed är lönemärket satt för hela arbetsmarknaden, skriver facket.

De nya avtalen löper från 1 april 2025 till och med 31 mars 2027.

"Stabilitet"

Enligt arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare innebär det tvååriga avtalet på 6,4 procent en viss nedväxling.

Man menar att en lägre löneökningsnivå hade varit bättre för den svaga konjunkturen.

– Dock ger det stabilitet att det nu finns ett lönemärke för hela arbetsmarknaden, att frågan om arbetstidsförkortning kunnat hanteras och att skogsbruken får bättre möjligheter att hantera övertidsuttag, skriver organisationen i en kommentar.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump vill kandidera mot Obama

2025 04 01

Donald Trump har öppnat för att sitta kvar som president under en tredje mandatperiod, trots att det är förbjudet enligt konstitutionen.

I en exklusiv intervju med NBC News framhöll Trump att det finns metoder för att göra det. 

– Jag skämtar inte. Men jag brukar säga till dem att vi har en lång väg att gå och att det är väldigt tidigt i administrationen, sade han till kanalen.

Nu berättar Trump vem han skulle vilja kandidera mot i ett hypotetiskt nästa val, rapporterar The Hill.

När Fox News journalist Peter Doocy frågar honom om han skulle välkomna att Demokraterna ställer upp med tidigare president Barack Obama i nästa val, svarar Trump:

– Jag skulle älska det. Det är en mycket bra fråga. Jag skulle vilja se det hända.

– Folk ber mig att kandidera igen och det säger att det finns sätt att göra det. Men jag har inte undersökt det. Jag har fortfarande nästan fyra år kvar.

Måste ändra konstitutionen

Barack Obama och Donald Trump får inte ställa upp i nästa presidentval enligt den amerikanska konstitutionen. Det 22:a tillägget fastslår att presidenter inte får sitta kvar i mer än två mandatperioder.

Det är dock möjligt att ändra konstitutionen, men ett sådant förslag måste röstas igenom med klar majoritet.

Två tredjedelar av både senaten och representanthuset måste rösta ja. I dagsläget har Republikanerna en knapp majoritet i representanthuset och senaten, vilket gör ett sådant scenario osannolikt.

Det finns dock ytterligare en möjlighet.

Om två tredjedelar av USA:s delstater ställer sig bakom förslaget kan de utlysa ett nationellt konvent för att föreslå en ändring av konstitutionen.

Den föreslagna ändringen måste sedan ratificeras av minst 38 av 50 delstater, vilket också är osannolikt då många delstater styrs av Demokraterna.

Foto: The White House resp

Text: Redaktionen