Stort svenskt glädjebesked till Ukraina

2022 12 12

Sverige kommer att skänka ytterligare 600 miljoner kronor i stöd till Ukraina.

Det bekräftar biståndsminister Johan Forssell (M) i dag.

– Människor i Ukraina har det väldigt svårt just nu och Sverige bidrar därför med mer än en halv miljard kronor för den långsiktiga återuppbyggnaden av landet, säger ministern till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndkraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen.

Mer detaljer om det nya stödpaketet kommer offentliggöras i morgon, erfar SVT.

En sak är säker. Sverige kommer fortsätta att stödja Kyiv i kampen mot Rysslands illegala anfallskrig.

– Från svensk horisont har vi varit tydliga – vi ska finnas för Ukraina långsiktigt. Det här är inte det första stödpaketet och inte heller det sista. Jag märker på de biståndsministermöten jag är på att det finns ett stort internationellt intresse och vi kommer också behöva göra mer framöver, säger Johan Forssel till SVT.

Rekordstort stödpaket i november

Sveriges nya biståndspaket presenteras drygt en månad efter att regeringen beslutat att skicka ett rekordstort ”vinterpaket” till Ukraina.

Innehållet i novembers militära stödpaketet uppgick till en summa av cirka tre miljarder kronor och det humanitära och akuta biståndsstödet beräknades till 720 miljoner kronor.

Så har Sverige stöttat Ukraina

Sverige har stöttat Ukraina med följande medel sedan Ryssland inledde sin invasion:

- Sverige har bidragit med ca 5,2 miljarder kronor till stöd för Ukraina, bland annat i form av bistånd och militära stödpaket.

- Beslut om 7 miljoner kronor i stöd till Internationella brottmålsdomstolens (ICC) har fattats. Sverige ger också ett årligt stöd om 2,5 miljoner euro till ICC.

- Beslut om flera uppdrag som syftar till att stötta Ukraina med läkemedel har fattats.

- Materiel ut beredskapslagret som kan användas för att reparera landets elnät som förstörts i kriget har överlåtits.

- Tullverket har bland annat skickat skyddsvästar, hjälmar, andningsskydd och skyddsdräkter till Ukraina.

- Försvarsmakten har skickat instruktörer till Storbritannien för att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare, som sedan kan tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt.

- IEA:s medlemsländer har enats om en gemensam lageravtappning under en månad om totalt 60 miljoner fat olja från medlemsländernas beredskapslager. Sverige bidrog med 75 000 ton olja ur beredskapslagren till Internationella energibyråns (IEA) gemensamma lageravtappning.

- Beslut om uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten inom strålsäkerhetsområdet och till Naturvårdsverket inom återuppbyggnad med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

- Sverige har valt att delta i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. Målen rör anklagelser om folkmord och grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. I båda målen för Sverige fram ståndpunkter som ligger i linje med Ukrainas.

- Sverige har fördömt Rysslands avsikt att illegalt annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia.

Källa: Regeringen

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 14

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen