Stort svenskt glädjebesked till Ukraina

2022 12 12

Sverige kommer att skänka ytterligare 600 miljoner kronor i stöd till Ukraina.

Det bekräftar biståndsminister Johan Forssell (M) i dag.

– Människor i Ukraina har det väldigt svårt just nu och Sverige bidrar därför med mer än en halv miljard kronor för den långsiktiga återuppbyggnaden av landet, säger ministern till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndkraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen.

Mer detaljer om det nya stödpaketet kommer offentliggöras i morgon, erfar SVT.

En sak är säker. Sverige kommer fortsätta att stödja Kyiv i kampen mot Rysslands illegala anfallskrig.

– Från svensk horisont har vi varit tydliga – vi ska finnas för Ukraina långsiktigt. Det här är inte det första stödpaketet och inte heller det sista. Jag märker på de biståndsministermöten jag är på att det finns ett stort internationellt intresse och vi kommer också behöva göra mer framöver, säger Johan Forssel till SVT.

Rekordstort stödpaket i november

Sveriges nya biståndspaket presenteras drygt en månad efter att regeringen beslutat att skicka ett rekordstort ”vinterpaket” till Ukraina.

Innehållet i novembers militära stödpaketet uppgick till en summa av cirka tre miljarder kronor och det humanitära och akuta biståndsstödet beräknades till 720 miljoner kronor.

Så har Sverige stöttat Ukraina

Sverige har stöttat Ukraina med följande medel sedan Ryssland inledde sin invasion:

- Sverige har bidragit med ca 5,2 miljarder kronor till stöd för Ukraina, bland annat i form av bistånd och militära stödpaket.

- Beslut om 7 miljoner kronor i stöd till Internationella brottmålsdomstolens (ICC) har fattats. Sverige ger också ett årligt stöd om 2,5 miljoner euro till ICC.

- Beslut om flera uppdrag som syftar till att stötta Ukraina med läkemedel har fattats.

- Materiel ut beredskapslagret som kan användas för att reparera landets elnät som förstörts i kriget har överlåtits.

- Tullverket har bland annat skickat skyddsvästar, hjälmar, andningsskydd och skyddsdräkter till Ukraina.

- Försvarsmakten har skickat instruktörer till Storbritannien för att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare, som sedan kan tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt.

- IEA:s medlemsländer har enats om en gemensam lageravtappning under en månad om totalt 60 miljoner fat olja från medlemsländernas beredskapslager. Sverige bidrog med 75 000 ton olja ur beredskapslagren till Internationella energibyråns (IEA) gemensamma lageravtappning.

- Beslut om uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten inom strålsäkerhetsområdet och till Naturvårdsverket inom återuppbyggnad med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

- Sverige har valt att delta i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. Målen rör anklagelser om folkmord och grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. I båda målen för Sverige fram ståndpunkter som ligger i linje med Ukrainas.

- Sverige har fördömt Rysslands avsikt att illegalt annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia.

Källa: Regeringen

Text: Redaktionen

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen