Stort svenskt glädjebesked till Ukraina

2022 12 12

Sverige kommer att skänka ytterligare 600 miljoner kronor i stöd till Ukraina.

Det bekräftar biståndsminister Johan Forssell (M) i dag.

– Människor i Ukraina har det väldigt svårt just nu och Sverige bidrar därför med mer än en halv miljard kronor för den långsiktiga återuppbyggnaden av landet, säger ministern till SVT Nyheter och tillägger: 

– Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndkraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen. 

Mer detaljer om det nya stödpaketet kommer offentliggöras i morgon, erfar SVT.

En sak är säker.  Sverige kommer fortsätta att stödja Kyiv i kampen mot Rysslands illegala anfallskrig. 

– Från svensk horisont har vi varit tydliga – vi ska finnas för Ukraina långsiktigt. Det här är inte det första stödpaketet och inte heller det sista. Jag märker på de biståndsministermöten jag är på att det finns ett stort internationellt intresse och vi kommer också behöva göra mer framöver, säger Johan Forssel till SVT. 

Rekordstort stödpaket i november

Sveriges nya biståndspaket presenteras drygt en månad efter att regeringen beslutat att skicka ett rekordstort ”vinterpaket” till Ukraina.

Innehållet i novembers militära stödpaketet uppgick till en summa av cirka tre miljarder kronor och det humanitära och akuta biståndsstödet beräknades till 720 miljoner kronor.

Så har Sverige stöttat Ukraina

Sverige har stöttat Ukraina med följande medel sedan Ryssland inledde sin invasion:

- Sverige har bidragit med ca 5,2 miljarder kronor till stöd för Ukraina, bland annat i form av bistånd och militära stödpaket.

- Beslut om 7 miljoner kronor i stöd till Internationella brottmålsdomstolens (ICC) har fattats. Sverige ger också ett årligt stöd om 2,5 miljoner euro till ICC.

- Beslut om flera uppdrag som syftar till att stötta Ukraina med läkemedel har fattats.

- Materiel ut beredskapslagret som kan användas för att reparera landets elnät som förstörts i kriget har överlåtits.

- Tullverket har bland annat skickat skyddsvästar, hjälmar, andningsskydd och skyddsdräkter till Ukraina.

- Försvarsmakten har skickat instruktörer till Storbritannien för att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare, som sedan kan tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt.

- IEA:s medlemsländer har enats om en gemensam lageravtappning under en månad om totalt 60 miljoner fat olja från medlemsländernas beredskapslager. Sverige bidrog med 75 000 ton olja ur beredskapslagren till Internationella energibyråns (IEA) gemensamma lageravtappning.

- Beslut om uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten inom strålsäkerhetsområdet och till Naturvårdsverket inom återuppbyggnad med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

- Sverige har valt att delta i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. Målen rör anklagelser om folkmord och grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. I båda målen för Sverige fram ståndpunkter som ligger i linje med Ukrainas.

- Sverige har fördömt Rysslands avsikt att illegalt annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia.

Källa: Regeringen

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen