Stort steg mot Sveriges nästa kärnkraftsreaktor

2022 02 21

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor.

Det säger professor Janne Wallenius vid Kungliga Tekniska Högskolan efter dagens viktiga besked avseende energifrågan i Sverige.

Het fråga inför valet

I samband med de tillfälliga men kraftiga prishöjningarna på elpriset under vintern så har energifrågan blossat upp till en av de hetaste frågorna inom svensk politik lagom till valåret och nu går Energimyndigheten ut med ett viktigt besked i ämnet.

Modulär kärnkraftsreaktor

Energimyndigheten har beslutat att satsa 99 miljoner kronor på att bygga en ny testanläggning för kärnkraft i Oskarshamn i Kalmar län, rapporterar Ekot.

– Projektet går under titeln Solstice och ska utmynna i en elektriskt uppvärmd pilotanläggning i skala 1:56 av SEALER som är en liten modulär reaktor som kyls med bly, testas och demonstreras i Oskarshamn, uppger Energimyndigheten i dag.

Enormt steg för svensk kärnkraft

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor och mot en ny framtid för kärnkraften i Sverige och världen globalt, säger Janne Wallenius som är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och teknisk chef på företaget Blykalla som ingår i projektet.

Klar om två år

Den nya kärnreaktorn ska finansieras av staten och företaget Uniper och väntas stå klar för testning 2024. Det rör sig om en ny teknik med så kallade små, modulära reaktorer.

– Provreaktorn ska vara klar om två år och då ska vi köra en rad säkerhetstester, driftstester och materialtester i anläggningen, säger Janne Wallenius.

Bygga riktig reaktor

Med testresultaten som grund är planen sedan att lämna in en ansökan till strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en riktig kärnreaktor.

Tekniken kan på sikt utvecklas till att bli en kostnadseffektiv fossilfri baskraft och på så vis bidra till att underlätta elektrifieringen för en omställning till ett fossilfritt samhälle, inte minst på global nivå, framhåller Energimyndigheten.

Lagras

– Genom att lösningen även kan producera vätgas med hög verkningsgrad, som lagras till tider då elbehovet är större än elproduktionen, möjliggör den ökad flexibilitet och stabilitet i elsystemet. Projektet är ett samarbete mellan Swedish Modular Reactors, Blykalla Reaktorer Stockholm AB, Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och forskare från KTH, uppger Energimyndigheten.

Satsar även på solkraft

Myndigheten meddelar även att man gör en mindre satsning på solkraft.

– Genom reglerbara växelriktare, batterier och ultrakondensatorer kopplat till innovativa AI-drivna reglersystem skapar Solkompaniet, tillsammans med Krafthem AB och Solgrid AS, en smart solelpark.

Runt om i världen

– Komponenterna finns idag men de har inte konfigurerats, testats och demonstrerats i en solelpark i större skala tidigare. Blir demonstrationen lyckad kan det möjliggöra en ökad mängd solel i både Sverige och andra delar av världen, framhåller Energimyndigheten.

Foto: Uniper Images

Text: Redaktionen


24 oktober 2025

”10 000 kronor för mycket” – elkunder gör jättemiss

2025 10 24

Många elkunder skulle kunna spara tusenlappar.

Elräkningen är en stor utgift för många svenska hushåll.

Men många elkunder gör ett stort misstag som innebär att de får betala tusentals kronor för mycket.

”10 000 kronor för mycket”

Många elkunder betalar en lång rad dolda avgifter helt i onödan, rapporterar TV4.

Elrådgivaren Mathias Nilsson, som samarbetar med sajten Elchef, har nu byggt en AI-modell som hjälper kunder att de dolda avgifterna på sina elräkningar.

Han menar att många svenskar betalar tusentals kronor för mycket för att de inte har koll på sina elavtal och inte gör aktiva val.

– Elbolagen ringer inte och säger: ”Hej, du betalar 10 000 kronor för mycket.” Det är en kassako för dem. Därför måste folk börja läsa sina elräkningar, säger Mathias Nilsson till kanalen.

Nu uppmanar han svenska folket att börja läsa sina elräkningar.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Hittar på avgifter

De senaste åren är det emellertid allt fler svenskar som har blivit ”aktiva” elkunder, vilket Energimyndigheten konstaterade i en rapport 2023.

Men ännu fler skulle behöva bli mer medvetna, menar Mathias Nilsson, som också driver Facebooksidan ”Elens Robin Hood”.

Elbolagen hittar på alla möjliga avgifter som folk betalar utan att vara medvetna om det, menar han.

– Jag har sett poster som ”id-vakt”, ”rent vatten” och till och med ”hälsokontroll”. Hittepå-avgifter, säger Mathias Nilsson till kanalen.

Kunder lurade

Att vara en aktiv elkund kan alltså göra att man sparar tusenlappar.

Men det finns också elbolag som i direkt mening lurar kunder.

Tidigare i oktober fick två elbolag skarp kritik från Konsumentverket efter att det kommit in över 350 anmälningar mot bolagen, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat.

Det handlade då om elföretagen Nordic Best Energy och nystartade Svenska Elverket. Samma personer uppges ligga bakom båda bolagen.

Företagen hade lurat kunder och begärt in en straffavgift på runt 9 000 kronor, rapporterade SR.

Kunderna hade kontaktats via telefonförsäljare som uppgav att de ringde från de bolag som kunden hade tidigare.

Konsumentverket har hotat bolagen med rättsliga åtgärder.

LÄS OCKSÅ: Nytt rekord i Sverige - och samtidigt firar Trump

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


Nya regler införs för alla med bostadsrätt

2025 10 24

Regeringen planerar att införa ett register för alla som äger en bostadsrätt.

Ett nytt nationellt register ska införas för att ge större tydlighet kring ägande och pantsättning av bostadsrätter i Sverige.

Detta för att kunna skydda både de som köper och säljer sina bostadsrätter.

Register för bostadsrätter

Regeringen föreslår att alla bostadsrätter i Sverige ska registreras i ett nationellt register, med Lantmäteriet som ansvarig myndighet.

Syftet är att minska risken för dolda panträtter och skapa ett tydligare system för både köpare, säljare och långivare.

– Syftet är att skapa ett tydligt och säkert system som minskar risken för dolda panträtter och gör det enklare att ge lån, köpa och sälja bostadsrätter samt för myndigheter att utföra sitt arbete, säger en representant från Justitiedepartementet, enligt Finwire.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Vad registret innebär

Registret kommer att innehålla uppgifter om bostadsrättsinnehavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar.

Genom ett centralt system blir det lättare att kontrollera vem som äger en bostadsrätt och om den är belastad med pant.

– Genom det nya registret får både myndigheter och privatpersoner enklare tillgång till korrekt information, vilket ökar tryggheten på bostadsrättsmarknaden, framhåller regeringen.

Träder i kraft 2027

Lantmäteriet fick redan i maj 2025 i uppdrag att förbereda registret, och arbetet finansieras med 10 miljoner kronor i budgeten för 2025.

Förslaget om det nationella bostadsrättsregistret har nu överlämnats till Lagrådet för granskning.

Efter Lagrådets yttrande kommer regeringen att ta ställning till eventuella justeringar innan förslaget kan läggas fram för riksdagen.

Bostadsrättsföreningarna förväntas börja lämna in uppgifter från 2027, och insamlingen och kontrollen av informationen beräknas ta två till tre år.

Regeringen bedömer att registret kommer att ge ett mer transparent och effektivt system för bostadsrättsmarknaden och öka tryggheten för både privatpersoner och företag verksamma inom sektorn.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Blazejosh

Text: Redaktionen