Stort sexlarm i Sverige – ”alarmerande och oroväckande”

2025 02 12

Var fjärde ung kvinna i Sverige har utsatts för sex mot sin vilja.

Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. I undersökningen har 9 444 unga i åldrarna 16–29 år fått svara på frågor om sitt sexliv.

Nästan var fjärde ung kvinna (24 procent) har utsatts för vaginal, anal eller oral penetration mot sin vilja.

Dessutom har 19 procent utsatts för fysiskt våld under sex.

– Att så många unga utsatts för sexuellt våld och våld i samband med sex är alarmerande och oacceptabelt. Det är uppenbart att fler och effektivare våldsförebyggande insatser behövs, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Hedersförtryck

Ett annat problem som lyfts fram i rapporten är hedersrelaterat våld. Omkring 10 procent svarar att de upplevt olika former av hedersrelaterat våld och förtryck.

Det kan exempelvis handla om krav från ens familj om ens partners kön, etnicitet eller religion, och krav på att vänta med sex tills man är gift.

– Även för hedersrelaterat våld och förtryck behöver vi förstärka förebyggande insatser, riskbedömningar och stöd, säger Olivia Wigzell.

Ratar kondomen

Undersökningen visar också att kondomanvändningen är låg hos unga svenskar.

Hela 45 procent de unga som haft sex, har haft sex utan kondom med en ny eller tillfällig partner under de senaste tolv månaderna. Andelen är ungefär lika hög bland killar och tjejer.

Trots oförsiktigheten har endast 19 procent av killarna och 37 procent av tjejerna testat sig för sexuellt överförda infektioner. 

– Vi tolkar resultatet som att kondomanvändningen är för låg, och att alltför många unga utsätter sig för risker för sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter där kondom skulle kunna skydda, säger Lennie Lindberg, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

– Även den låga graden av testning medför en risk för spridning av sexuellt överförda infektioner.

Fakta om undersökningen

- Undersökningen UngKAB23, där KAB står för kunskap, attityder och beteende, syftar till att ta fram ny och aktuell kunskap om ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

- Totalt 9 444 unga i åldrarna 16–29 år svarade på enkäten.

Foto: B. Tapert

Text: Redaktionen


“Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

2025 02 12

Risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

Det beskedet kommer från FE, danska försvarets underrättelsetjänst, på tisdagsförmiddagen.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, lyder FE:s slutsats enligt TV2 som tagit del av underrättelsetjänstens nya rapport.

Efter Trumps ord: "Ukraina kan bli ryskt"

FE:s uppdatering väcker stora rubriker i dansk media på tisdagen.

Den kommer dessutom enbart några timmar efter att USA:s president Donald Trump i natt uttryckt att det finns en risk att Ukraina “kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Arbetar utifrån tre scenarier

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

Det första gäller för de första sex månaderna efter ett sådant scenario.

– Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland”, uppger TV2 med hänvisning till FE.

Kanalen fortsätter:

– Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".

– Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

Kan utmana Nato

Anja Dalgaard Nielsen, underrättelsechef i FE, bekräftar att den nya bedömningen är en följd av bevakningen av fredsförhandlingarna från den nya presidentadministrationen i USA.

Hon betonar emellertid att det inte finns något konkret hot om en rysk attack mot Danmark.

– Men vi ser att det finns en ökad vilja från den ryska sidan att utmana Nato, och vi ser en amerikansk administration som är inriktad på att avsluta striderna i Ukraina, säger Dalgaard Nielsen till Jyllands-Posten.

LÄS MER: Danmark varnar – Ryssland förbereder jättehot mot Sverige

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk" att Ryssland slår till

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen


Lömsk virussjukdom har fått fart i Sverige – “rejäl smittspridning”

2025 02 12

Flera sjukdomar cirkulerar i Sverige just nu.

Det handlar bland annat om RS-virus och mykoplasma.

Men för närvarande är det ett annat virus som utmärker sig specifikt.

Det är säsongsinfluensan, en förrädisk virussjukdom som återkommande orsakar epidemier i Norden, som är på väg att toppa.

"Rejäl smittspridning"

Enligt de senaste siffrorna från Folkhälsomyndigheten har influensafallen ökat med nio procent den senaste veckan jämfört med veckan innan dess.

– En ökning framöver är sannolik i och med den ökade smittspridningen, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Per Hagstam, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Skåne, delar den bedömningen.

– Nu har vi en rätt rejäl smittspridning, säger han till Sveriges Radio.

Värre än fjolåret

Siffrorna pekar på en större smittspridning än förra året. 

Exakt när säsongsinfluensan kommer att nå toppen är inte helt lätt att förutspå, men ofta kan det förekomma runt sportlovet.

Det vill säga nu och de kommande veckorna.

– Sedan är det ibland en långsam nedgång som varar in i mars och ibland tar det slut snabbare, säger Per Hagstam.

Vanlig dödsorsak

Influensa är en av de vanligaste dödsorsakerna, men är samtidigt svår att mäta.

– Det beror på att det är komplikationer efter eller i samband med influensan och inte influensainfektionen i sig som de flesta dör av, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Till exempel kan influensa hos den äldre vara mild och ganska atypisk från början och inte märkas, men kan sedan övergå i en bakteriell lunginflammation. Efterföljande hjärtinfarkt eller hjärtsvikt är också vanligt bland äldre.

Riskgrupper bör vaccineras

Vaccination är fortsatt den mest effektiva förebyggande åtgärden för att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom och död till följd av en influensainfektion.

Varje höst erbjuds influensavaccin som rekommenderas till gravida, personer över 65 år samt andra som tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom.

Foto P. Tankilevitch

Text: Redaktionen