Stort säkerhetspådrag – bombhundar på flera hotell

2024 04 26

Säkerhetsläget är spänt inför finalen i  Eurovision som arrangeras i Malmö, den 7, 9 och 11 maj.

Massivs med människor väntas ta sig till Sveriges tredje största stad, dels för att följa musiktävlingen men även för att protestera mot Israels medverkan.

Samtidigt som protesterna ökar mot Israel ligger terrorhotsnivån kvar på en förhöjd nivå i Sverige – en fyra på en femgradig skala.

Det försämrade säkerhetsläget tvingar polisen till hårt arbete.

Under fredagen har säkerhetsarbetet intensifieras.

Området i och kring Malmö Arena kommer sökas igenom med bombhundar. Det uppger polisen för TV4 Nyheterna.

Söker igenom hotell

Bombhundarna ska bland annat söka igenom flera hotell. Berörda hotellgäster har informerats.

– Det handlar inte om att det kommit in något hot eller liknande utan detta kommer vi att göra löpande under hela perioden som evenemanget pågår, med start idag.

Det säger polisens presstalesperson Jimmy Modin till tv-kanalen.

Enligt uppgifter till TV4 kommer polisen även ta hjälp av ett liknande system som används i säkerhetskontroller på flygplatser för att scanna hotellgästers väskor.

Det är dock inget som polisen vill kommentera.

K-pistar

Rikspolischef Petra Stenkula har framhållit att musiktävlingen kommer präglas av ett stort säkerhetstänk.

– Sedan det blev klart att Malmö blev värdstad för Eurovision har vi haft ett nära samarbete med arrangörerna SVT och Malmö stad och tillsammans har vi byggt ett robust system med olika ansvarsområden för att evenemanget ska bli tryggt och säkert, berättade hon på en pressträff 17 april.

Rikspolischefen konstaterade att det kommer vara ”väldigt många poliser” på plats i Malmö under tävlingen och att poliser kommer vara utrustade med förstärkningsvapen (k-pistar).

Foto: Jusdevoyage resp Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Arrestera Zelenskyj” – plötsligt krav

2025 08 16

Nu kommer krav från Ryssland om att Zelenskyj ska arresteras.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var inte inbjuden till toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska.

Detta trots att mötet till stor del handlade om Ukrainas framtid.

Nu kommer också krav från ryskt håll om att Trump ska låta arrestera Zelenskyj.

”Avlägsnas från makten och arresteras”

Den ryske politikern Sergei Mironov, ledamot av den ryska statsduman, kräver i ett uttalande att Volodymyr Zelenskyj arresteras, rapporterar Kyiv Post.

Om Zelenskyj inte är beredd att rätta sig efter överenskommelser mellan Trump och Putin, bör den ukrainske presidenten gripas, menar Mironov.

Trump bör kräva att Zelenskyj accepterar ett fredsavtal som dikteras av Putin och Trump, menar Mironov.

– Annars bör han avlägsnas från makten och arresteras för rättegång, anser Mironov, enligt tidningen.

”Trump en affärsman”

Mironov tillhör partiet Rättvisa Ryssland i den ryska statsduman, och stödjer Kremls utrikespolitik. Han är känd som en krigshök, och vill alltså att Trump ska tvinga Zelenskyj att avgå – samt låta gripa honom – om han inte accepterar ett amerikanskt-ryskt förslag till fredsavtal.

– Trump är en affärsman, och han borde förstå att en överenskommelse är omöjlig om en part inte förbinder sig till några skyldigheter, säger Mironov i ett uttalande.

Förslaget tycks ha lanserats inför mötet i Alaska, och är i linje med Kremls syn på Zelenskyj som en illegitim president.

Anklagas själv – för olaglig adoption

Mironov repeterar också Kremls narrativ om att den ukrainska regeringen är ”nynazistisk” – en anklagelse som Ryssland har upprepat gång på gång.

– Den här korrupta, nynazistiska regimen är det största hindret för fred i dag. Trump bör inte heller vända sig till krigshetsare i Europa, som inte kan garantera säkerhet, hävdar Mironov, enligt tidningen.

Sergei Mironov själv har anklagats för att ha adopterat en 10 månader gammal flicka som kidnappats från Ukraina. Han ska också ha ändrat hennes namn och identitet, har BBC rapporterat.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen ratar Trump – ”tillhör andra laget”

2025 08 16

Den danska statsministern Mette Frederiksen är inte hoppfull efter fredagens fredssamtal.

Efter fredagens möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin varnar Mette Frederiksen för att Ryssland kommer att fortsätta sina attacker mot Ukraina.

– Jag har konstaterat att ryssarna har fortsatt att anfalla under mötet. Det kan bara tolkas som att de har för avsikt att fortsätta konflikten och attackera Europa på ett eller annat sätt, säger hon i ett uttalande, rapporterar danska TV 2.

”Putin vill inte ha fred”

Efter toppmötet i Alaska har den amerikanske presidenten sagt att man nu siktar på ett fredsavtal snarare än en vapenvila.

Mette Frederiksen befarar att Ryssland kommer att använda en eventuell paus i kriget för att komma tillbaka starkare.

– Jag tror inte att vi kan sätta något värde i Putins ord. Jag tror inte att han vill ha fred, säger hon.

Möta Ryssland militärt

Den danska statsministern är ytterst tveksam till att ytterligare fredssamtal med den ryske diktatorn skulle leda till någon varaktig fred.

Hon har därmed svårt att se poängen men att sträva efter en överenskommelse.

– Ja, det kan diskuteras. Jag erkänner att jag är mer i det lag som tror på att vinna militärt mot Ryssland, för när de har viljan att döda européer, då måste vi också ha viljan att försvara oss, säger hon, uppger kanalen.

Utrusta Ukraina

Mette Frederiksen framhåller behovet av fortsatt stödja Ukraina militärt.

Då kan Ukraina hävda sig och stå starkare när landet så småningom sätter sig vid förhandlingsbordet.

– Vi gör redan det här för att det finns ett konstant behov av att få in mer militär kapacitet i Ukraina för att stödja deras egen produktion, som vi är djupt involverade i, säger hon.

Zelenskyj till Vita huset

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska besöka Donald Trump på måndag.

Trump har sagt att han hoppas kunna ordna ett möte mellan Ryssland och Ukraina om måndagens möte går bra.

Trump har tidigare hotat Ryssland med sanktioner, men har hittills inte fullföljt hotet.

Foto: White House Official Photo, resp N. Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen