Stort ras för Magdalena Andersson (S)

2026 03 21

Förtroendet för Andersson sjunker.

Efter flera år med höga väljarförtroendesiffror har Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson nu tappat mark.

En ny mätning visar att hennes förtroende har sjunkit med sju procent, rapporterar SVT.

Kraftigt tapp i förtroende

Magdalena Andersson (S) har länge legat i topp bland svenska partiledare när det gäller förtroende.

Efter riksdagsvalet 2022 noterade hon omkring 60 procent i flera mätningar, mycket tack vare stöd även från sympatisörer till andra partier.

– Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, sade Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att Magdalena Andersson noterat ett stöd på 59 procent i en Novusmätning.

Men den senaste förtroendemätningen från Verian visar ett tydligt tapp.

Andersson ligger nu på 44 procent, vilket är 7 procentenheter lägre än föregående mätning.

Avståndet till Ulf Kristersson (M) har krympt från 26, för fyra år sedan, till endast fyra procentenheter.

– Förtroendet för Magdalena Andersson utgör inte längre samma relativa styrka för Socialdemokraterna, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, till SVT.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Fortfarande högst förtroende

En förklaring till tappet är att Tidöväljarnas förtroende för Andersson har minskat, delvis på grund av den politiska debatten kring specifika frågor, menar Söderpalm.

– Den aktuella debatten om migrationspolitiken kan ha spelat en viss roll för oppositionens väljare, förklarar han.

Trots tappet har Andersson fortfarande högst förtroende bland alla partiledare.

Ett skäl till detta är att Magdalena Andersson tidigare haft stort förtroende även bland väljare utanför Socialdemokraterna.

Hon är tätt följd av Moderaternas Kristersson (40%) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson (32%).

Kristdemokraternas Ebba Busch ligger strax efter med 31 procent, medan de andra partiledarna generellt har lägre förtroendesiffror.

Liberalerna i botten

Simona Mohamsson, Liberalernas partiledare, är fortfarande bland de med lägst förtroende på sex procent.

Partiet noterar dock en viss uppgång i denna mätning.

Mätningen från Verian gjordes innan Liberalerna meddelade att de kan tänka sig samarbeta med Sverigedemokraterna, vilket kan påverka väljarnas förtroende ytterligare.

LÄS MER: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen