Stort problem på Sweden Rock – över femtio personer drabbade

2025 06 06

Många festivalbesökare har fått tillhörigheter stulna.

I dagarna har Sweden Rock Festival lockat många rockälskare till Sölvesborg.

Den återkommande festivalen är ett av årets största rockevenemang i landet.

Under torsdagskvällen kommer besked om problem – över femtio personer har fått sina tillhörigheter stulna.

Det meddelar polisen.

Mobiltelefoner stulna

Det är mobiltelefoner som har tagits.

– Under onsdagen har en stor mängd mobiltelefoner stulits i publikhavet framför scen på Sweden Rock Festival i Norje, meddelar polisen sent på torsdagen.

– Ett femtiotal personer har blivit av med sina mobiltelefoner under en och samma konsert på onsdagskvällen. Efter konserten hittades många mobilfodral som slängts på marken framför scen. 

Polisen har inte gett besked om några gripanden.

Polisen uppmanar

Polisen tipsar besökare om hur man på bästa sätt kan skydda sig mot fickstölder.

Så här lyder råden:

- Stoppa plånboken och mobiltelefonen i innerfickan, inte i bakfickan.

- Om du har din mobil och plånbok i en väska, håll den framför kroppen och lägg inte värdesaker i ytterfacken.

- Många ficktjuvar använder sig av en avledande manöver medan en medhjälpare passar på att ta din mobiltelefon eller plånbok. Det kan till exempel vara att någon spiller något på dig eller tumlar in i dig i en publikhavet.

Det är Sweden Rock

Vid årets Sweden Rock Festival får besökare bland annat lyssna på band som Slipknot, Scorpions och Sabaton.

Festivalen äger rum mellan den fjärde och den sjunde juni.

Startade 1992

Fröet till det som idag är en av världens mest välrenommerade rockfestivaler såddes 1992, då under namnet Sommarfestivalen i Olofström.

– 1999 ändrades namnet till Sweden Rock Festival. Fokuset på hårdrock blev ännu tydligare, med bland andra Manowar, Mercyful Fate och Motörhead i startfältet, förklarar festivalen om verksamheten.

– Idag är Sweden Rock en av de mest berömda rock- och metalfestivalerna i världen med besökare från över 60 olika länder varje år. 

Foto: J. Wennington

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen