Stort prisbesked från Coop – gäller från och med måndag

2023 10 29

Coop sänker nu priset på flera varor.

Under det senaste året har inflationen satt hårt press på de svenska hushållen.

Bland de saker som ökat mest i pris finns matvaror, och många svenskar har ändrat sina köpvanor på grund av situationen.

Inflationsläget har lättat något på sistone, och nu går Coop ut med ett besked om att man sänker priset på ett 60-tal varor under sex veckors tid för medlemmar.

Beskedet gäller från och med måndagen den 30 oktober.

“För våra medlemmar”

Prissänkningarna gäller över 60 artiklar under varumärkena Coop, Änglamark och Xtra.

– Vi vill ge fortsatt bäst pris för våra medlemmar, säger Coop Sveriges vd Marie Nygren.

Erbjudandet gäller bolagets 3,9 miljoner medlemmar.

Intensifierad satsning

Nygren förklarar vidare att man vill bidra till en förenklad vardag för människor.

– Vi har valt ut familjevänliga varor för både skafferi, frys och kyl. Perfekta vardagsfavoriter för dagens alla måltider, säger hon.

– Ända sedan tidigt i våras har vi intensifierat vår satsning på våra 3,9 miljoner medlemmar för att ge de bäst pris. Det är tuffa tider vi lever i, och det här är ett av många sätt som vi tar ansvar och ger en hjälpande hand.

Flera vardagsvaror

Coop har valt ut flera vardagsvaror som får sänkt pris under veckorna 44-49.

Däribland knäckebröd, flera sorters bröd, proteinstarka varor som Gyros kebab, pulled pork, köttbullar, kycklingben, grillkorv och köttpålägg.

– Andra vardagsvaror och sortiment som får sänkt pris är helgfavoriter som pizzadeg och gnocchi, goda och snabba mellanmål, sojadryck, grönsaker som sparris och broccoli, lasagne, flingor, bakvaror som kakao och mandelmassa, pasta, ris och godis.

Tungt år

Det har varit ett tungt ekonomiskt år för många svenskar som påverkats av inflationen, de höjda räntorna och den svaga kronan.

Inflationen tycks vara på väg ner, men det är ännu inte klart huruvida Riksbanken är färdiga med räntehöjningarna för denna gång.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen