Stort larm om svenska folket – befarar många dödsfall

2023 12 06

Det fastslår Socialstyrelsen i en ny undersökning.

Enligt myndigheten riskerar fler svenskar att ta sitt liv på grund av den ekonomiska krisen.

Risken är fem gånger så hög för personer i ekonomisk utsatthet.

Och gruppen har blivit större.

Antalet personer som ansökt om skuldsanering har ökat med 24 procent första halvåret 2023 jämfört med motsvarande period förra året, enligt färsk statistik från Kronofogden.

Det är främst unga, mellan 18­–30 år, som ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar inom åldersgruppen har ökat med 36 procent under det första halvåret av 2023.

– Det är oroande att så många unga personer har ekonomiska problem och upplever att det inte finns någon annan väg ut ur skulderna än skuldsanering.

– Aldrig tidigare har det varit så enkelt att snabbt låna pengar, att handla på avbetalning och att spela. Det gör det lätt att dra på sig skulder i ung ålder. Det ekonomiska läget i Sverige är också tufft för många, med ökande priser på mat, el, bensin och höjda räntor, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Unik situation

Socialstyrelsen delar bedömningen – utvecklingen är oroväckande. 

– Den yngre generationen har inte ställts inför en liknande ekonomisk situation tidigare, säger Ylva Ginsberg, som är docent i psykiatri på Socialstyrelsen, till SVT.

Hon framhåller att slutsatsen av myndighetens undersökning är tydlig, antalet självmord befaras öka. 

– Vi kunde se att bland dem som fått ekonomiskt bistånd 2020 så var det också mycket vanligare att man hade haft kontakt med psykiatrin innan. När man tittar ett år framåt så såg man att det var betydligt högre risk att man tagit sitt liv i den gruppen. Det var fem gånger vanligare än jämförelsegruppen, förklarar Ylva Ginsberg.

Stort antal personer

Nu kräver Socialstyrelsen en kraftsamling för att motverka utvecklingen.

Annars väntas många nya dödsfall den kommande tiden.

–  Det är inget litet antal personer det rör sig om. Om man blir ensam med de här svårigheterna kan det leda till känslor av hopplöshet, säger Ylva Ginsberg till SVT. 

Foto: G. Lazcano

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen