Stort larm om svenska folket – befarar många dödsfall

2023 12 06

Antalet dödsfall riskerar att öka i Sverige den kommande tiden.

Det fastslår Socialstyrelsen i en ny undersökning.

Enligt myndigheten riskerar fler svenskar att ta sitt liv på grund av den ekonomiska krisen.

Risken är fem gånger så hög för personer i ekonomisk utsatthet.

Och gruppen har blivit större.

Antalet personer som ansökt om skuldsanering har ökat med 24 procent första halvåret 2023 jämfört med motsvarande period förra året, enligt färsk statistik från Kronofogden.

Det är främst unga, mellan 18–30 år, som ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar inom åldersgruppen har ökat med 36 procent under det första halvåret av 2023.

– Det är oroande att så många unga personer har ekonomiska problem och upplever att det inte finns någon annan väg ut ur skulderna än skuldsanering.

– Aldrig tidigare har det varit så enkelt att snabbt låna pengar, att handla på avbetalning och att spela. Det gör det lätt att dra på sig skulder i ung ålder. Det ekonomiska läget i Sverige är också tufft för många, med ökande priser på mat, el, bensin och höjda räntor, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Unik situation

Socialstyrelsen delar bedömningen – utvecklingen är oroväckande.

– Den yngre generationen har inte ställts inför en liknande ekonomisk situation tidigare, säger Ylva Ginsberg, som är docent i psykiatri på Socialstyrelsen, till SVT.

Hon framhåller att slutsatsen av myndighetens undersökning är tydlig, antalet självmord befaras öka.

– Vi kunde se att bland dem som fått ekonomiskt bistånd 2020 så var det också mycket vanligare att man hade haft kontakt med psykiatrin innan. När man tittar ett år framåt så såg man att det var betydligt högre risk att man tagit sitt liv i den gruppen. Det var fem gånger vanligare än jämförelsegruppen, förklarar Ylva Ginsberg.

Stort antal personer

Nu kräver Socialstyrelsen en kraftsamling för att motverka utvecklingen.

Annars väntas många nya dödsfall den kommande tiden.

– Det är inget litet antal personer det rör sig om. Om man blir ensam med de här svårigheterna kan det leda till känslor av hopplöshet, säger Ylva Ginsberg till SVT.

Foto: G. Lazcano

Text: Redaktionen

Ny avgift för kontanter får folk att rasa

2026 07 19

Många upprörs över höga avgifter för att ta ut kontanter.

Att ha tillgång till kontanter är viktigt för många människor i samhället, och livsmedelsbutiker är sedan den 1 juli skyldiga att ta emot kontanter.

Men att ta ut kontanter är förknippat med höga avgifter i vissa automater, vilket väcker stor ilska.

”Fy att jag måste betala!”

Det är framför allt de höga avgifterna i Kontantens automater som får människor att reagera.

När man tar ut pengar i någon av Kontantens automater får man betala en avgift på mellan 15 och 25 kronor.

En som protesterar mot det är Minna Nilsson, som reagerade när hon tvingades betala 25 kronor för att ta ut en 500-lapp av sina egna pengar, rapporterar SR.

– Fy, att jag måste betala den här summan pengar för att ta ut mina egna pengar som är skattade redan, säger Minna Nilsson till radiokanalen.

Hon påpekar att många människor i samhället är helt beroende av kontanter.

Avgiften drabbar grupper som ofta redan har ont om pengar, menar hon.

– Det gör mig både arg och ledsen, för det har ju bara blivit sämre för dem som har god man och som inte kan ha kort eller Bank-ID och sådant själv, som måste ha kontanter när de ska handla, säger Minna Nilsson.

Avgiften försvaras

Hård kritik har riktats mot företaget Kontanten, som emellertid försvarar sitt beslut att lägga på höga avgifter vid kontantuttag.

De menar att avgifterna är nödvändiga om man ska kunna ha kvar uttagsautomater även på mindre orter.

– Införandet av avgiftsbelagda kontantuttag är ett försök att säkra fortsatt tillgång till kontanter i Sverige. Om inte heller denna åtgärd skapar hållbara förutsättningar riskerar cirka 450 uttagsautomater att försvinna från den svenska marknaden, har Kontanten tidigare skrivit i en debattartikel i Aftonbladet.

Tillgången till kontanter, och möjligheten att använda dem, är en het fråga som ofta rör upp känslor.

Många anser att det är viktigt att kontanter ska finnas kvar som alternativ, trots att en stor andel av befolkningen idag betalar på andra sätt.

Den 1 juli infördes en ny lag om kontantkrav.

Lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek är skyldiga att ta emot kontanter som betalning för försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa.

Text: Redaktionen

JUST NU: Krav på Putin – attackera Nato omedelbart

2026 07 19

Inifrån Ryssland kommer krav på att Putin ska starta storkrig.

Ledare runt om i världen kräver att Putin ska avsluta kriget i Ukraina.

Men inifrån Ryssland kommer nu istället krav på att diktatorn ska attackera Nato och tvinga västerländska ledare att ”framföra sina djupaste ursäkter”.

”Skamlöst”

Den ryska delrepubliken Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov vill se ett storkrig i Europa.

Han meddelar också att tjetjenska specialstyrkor är mer än redo för ett sådant krig.

I ett inlägg på Telegram kräver Kadyrov att Putin anfaller Natoländer, rapporterar Iltalehti.

– Vi bör börja med de länder som gömmer sig bakom förkortningen NATO, som öppet och skamlöst förser ukrainska ”fascister” med vapen, underrättelser och annat stöd, skriver Kadyrov.

Den tjetjenske ledaren försäkrar också Putin om att de tjetjenska specialstyrkorna väntar på hans order om att inleda militär operationer, enligt tidningen.

”Samlas i kö för att framföra ursäkter”

De flesta bedömare menar att Ryssland och de ryska styrkorna just nu är hårt pressade och att de inte skulle klara av ett anfall mot Nato.

Men Kadyrov är av en annan uppfattning.

Han menar att den ryska krigsmaskinen hittills har varit återhållsam.

Och så fort den släpper på bromsarna så kommer den att kunna tvinga väst till underkastelse, tror den tjetjenske presidenten, i ett inlägg som är sprängfullt av Kreml-vänlig propaganda.

– Så snart vi släpper bromsarna på vår krigsmaskin, så snart våra kvarnstenar börjar mala sina ben, kommer alla västerländska ledare att samlas i kö för att framföra sina djupa ursäkter, tror Ramzan Kadyrov.

Läs mer: Stor försämring på sju dagar – katastrof för Ryssland

Missvisande uppgifter om kriget

Den tjetjenske presidenten hävdar också att Ryssland har fört ett ”sparsamt krig” i Ukraina och att de ryska styrkorna har försökt ”minimera civilbefolkningens förluster” – ett påstående som går stick i stäv med kända fakta om kriget.

Så sent som nu i helgen har civila dödats i ryska attacker.

Kadyrov ger också en uppenbart missvisande bild av de ryska styrkorna situation och potentiell.

Ryssland förlorar för närvarande fler soldater i Ukraina än vad man kan rekrytera.

Enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS) har Ryssland förlorat 1,4 miljoner soldater som antingen dödats, skadats eller försvunnit sedan kriget inleddes.

Trots Kadyrovs hot är det alltså föga troligt att Ryssland skulle klara av ett krig mot Nato.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto:

Text: Redaktionen