Stort larm om svenska folket – befarar många dödsfall

2023 12 06

Antalet dödsfall riskerar att öka i Sverige den kommande tiden.

Det fastslår Socialstyrelsen i en ny undersökning.

Enligt myndigheten riskerar fler svenskar att ta sitt liv på grund av den ekonomiska krisen.

Risken är fem gånger så hög för personer i ekonomisk utsatthet.

Och gruppen har blivit större.

Antalet personer som ansökt om skuldsanering har ökat med 24 procent första halvåret 2023 jämfört med motsvarande period förra året, enligt färsk statistik från Kronofogden.

Det är främst unga, mellan 18–30 år, som ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar inom åldersgruppen har ökat med 36 procent under det första halvåret av 2023.

– Det är oroande att så många unga personer har ekonomiska problem och upplever att det inte finns någon annan väg ut ur skulderna än skuldsanering.

– Aldrig tidigare har det varit så enkelt att snabbt låna pengar, att handla på avbetalning och att spela. Det gör det lätt att dra på sig skulder i ung ålder. Det ekonomiska läget i Sverige är också tufft för många, med ökande priser på mat, el, bensin och höjda räntor, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Unik situation

Socialstyrelsen delar bedömningen – utvecklingen är oroväckande.

– Den yngre generationen har inte ställts inför en liknande ekonomisk situation tidigare, säger Ylva Ginsberg, som är docent i psykiatri på Socialstyrelsen, till SVT.

Hon framhåller att slutsatsen av myndighetens undersökning är tydlig, antalet självmord befaras öka.

– Vi kunde se att bland dem som fått ekonomiskt bistånd 2020 så var det också mycket vanligare att man hade haft kontakt med psykiatrin innan. När man tittar ett år framåt så såg man att det var betydligt högre risk att man tagit sitt liv i den gruppen. Det var fem gånger vanligare än jämförelsegruppen, förklarar Ylva Ginsberg.

Stort antal personer

Nu kräver Socialstyrelsen en kraftsamling för att motverka utvecklingen.

Annars väntas många nya dödsfall den kommande tiden.

– Det är inget litet antal personer det rör sig om. Om man blir ensam med de här svårigheterna kan det leda till känslor av hopplöshet, säger Ylva Ginsberg till SVT.

Foto: G. Lazcano

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen