Stort larm om svenska folket – befarar många dödsfall

2023 12 06

Det fastslår Socialstyrelsen i en ny undersökning.

Enligt myndigheten riskerar fler svenskar att ta sitt liv på grund av den ekonomiska krisen.

Risken är fem gånger så hög för personer i ekonomisk utsatthet.

Och gruppen har blivit större.

Antalet personer som ansökt om skuldsanering har ökat med 24 procent första halvåret 2023 jämfört med motsvarande period förra året, enligt färsk statistik från Kronofogden.

Det är främst unga, mellan 18­–30 år, som ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar inom åldersgruppen har ökat med 36 procent under det första halvåret av 2023.

– Det är oroande att så många unga personer har ekonomiska problem och upplever att det inte finns någon annan väg ut ur skulderna än skuldsanering.

– Aldrig tidigare har det varit så enkelt att snabbt låna pengar, att handla på avbetalning och att spela. Det gör det lätt att dra på sig skulder i ung ålder. Det ekonomiska läget i Sverige är också tufft för många, med ökande priser på mat, el, bensin och höjda räntor, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Unik situation

Socialstyrelsen delar bedömningen – utvecklingen är oroväckande. 

– Den yngre generationen har inte ställts inför en liknande ekonomisk situation tidigare, säger Ylva Ginsberg, som är docent i psykiatri på Socialstyrelsen, till SVT.

Hon framhåller att slutsatsen av myndighetens undersökning är tydlig, antalet självmord befaras öka. 

– Vi kunde se att bland dem som fått ekonomiskt bistånd 2020 så var det också mycket vanligare att man hade haft kontakt med psykiatrin innan. När man tittar ett år framåt så såg man att det var betydligt högre risk att man tagit sitt liv i den gruppen. Det var fem gånger vanligare än jämförelsegruppen, förklarar Ylva Ginsberg.

Stort antal personer

Nu kräver Socialstyrelsen en kraftsamling för att motverka utvecklingen.

Annars väntas många nya dödsfall den kommande tiden.

–  Det är inget litet antal personer det rör sig om. Om man blir ensam med de här svårigheterna kan det leda till känslor av hopplöshet, säger Ylva Ginsberg till SVT. 

Foto: G. Lazcano

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen