Stort larm om pensionspengar – fem miljoner svenskar drabbade

2024 05 31

Fem miljoner svenskars pensionspengar har gått rakt in i mycket tvivelaktiga verksamheter.

Det är på fredagsmorgonen det stora avslöjandet uppmärksammas.

Miljontals personers pensionspengar har använts för att investera i fastighetsjätten Emaar i Dubai. Samma företag har därefter sålt bostäder till kriminella vilket skapat förutsättningar för att tvätta maffiapengar.

Det avslöjar SVT tillsammans med norska E24.

Sjunde AP-fonden

Historien börjar 2014.

Bolaget, som till största del ägs av emiratet och Dubais ledare shejk Mohammed Bin Rashid al Maktoum, sattes på börsen 2014.

Därefter fattade den svenska statliga myndigheten Sjunde AP-fonden beslut om att köpa aktier i fastighetsjätten.

– Vi köper ett världsindex och då kom den här aktien med, säger myndighetens hållbarhetschef Johan Florén till SVT.

Säljer till kriminella

Emaar är ett ledande fastighetsbolag i Dubai och ligger bakom en stor del av stadens skyline. Men enligt morgonens uppgifter ingår en större mängd kriminella personer bland företagets kunder.

Bland annat ska penningtvättare för italienska Camorran, ibland kallad napolitanska maffian, samt den ledaren för den irländska och ökända Kinahan-kartellen, finnas bland klienterna.

Enligt Svenska AP-fonden bevakar man bolagen man är delägare i, men har inte fått några varningssignaler gällande Emaar.

Johan Florén understryker dock att “de åker ut” om de misskött sig allvarligt.

– Vi kommer att starta en undersökning med anledning av era uppgifter. Om vi hittar problem kommer vi kontakta bolaget, säger Johan Florén.

Svartlistat av EU

Fastighetsbolaget är enligt lag egentligen skyldiga att stoppa dessa affärer.

Sedan är ett par år tillbaka är dessutom Förenade Arabemiraten svartlistat över EU med anledning av att det råder hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.

– I praktiken innebär det att det blir svårt att ha en affärsrelation med dessa stater, beslutet kommer få en stor negativ inverkan på Emiraten, sade Jon Petter Rui, professor vid Juridiska fakulteten vid universitetet i Bergen, till E24 vid beskedet 2022.

Inte på myndighetens lista

Beslutet att svartlista fattades efter att EU-parlamentet och icke-statliga organisationer under flera månaders tid tryckt på.

– Det här kommer hjälpa de drabbade länderna och se till att vår inre marknad fungerar, sade Mairead McGuinness, EU-kommissionär för finansiella tjänster och stabilitet, samtidigt.

Sjunde AP-fonden har svartlistat flera bolag. Emaar finns hittills inte på den listan.

Foto: Sweet Life

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen