Stort larm om pensionspengar – fem miljoner svenskar drabbade

2024 05 31

Fem miljoner svenskars pensionspengar har gått rakt in i mycket tvivelaktiga verksamheter.

Det är på fredagsmorgonen det stora avslöjandet uppmärksammas.

Miljontals personers pensionspengar har använts för att investera i fastighetsjätten Emaar i Dubai. Samma företag har därefter sålt bostäder till kriminella vilket skapat förutsättningar för att tvätta maffiapengar.

Det avslöjar SVT tillsammans med norska E24.

Sjunde AP-fonden

Historien börjar 2014.

Bolaget, som till största del ägs av emiratet och Dubais ledare shejk Mohammed Bin Rashid al Maktoum, sattes på börsen 2014.

Därefter fattade den svenska statliga myndigheten Sjunde AP-fonden beslut om att köpa aktier i fastighetsjätten.

– Vi köper ett världsindex och då kom den här aktien med, säger myndighetens hållbarhetschef Johan Florén till SVT.

Säljer till kriminella

Emaar är ett ledande fastighetsbolag i Dubai och ligger bakom en stor del av stadens skyline. Men enligt morgonens uppgifter ingår en större mängd kriminella personer bland företagets kunder.

Bland annat ska penningtvättare för italienska Camorran, ibland kallad napolitanska maffian, samt den ledaren för den irländska och ökända Kinahan-kartellen, finnas bland klienterna.

Enligt Svenska AP-fonden bevakar man bolagen man är delägare i, men har inte fått några varningssignaler gällande Emaar.

Johan Florén understryker dock att “de åker ut” om de misskött sig allvarligt.

– Vi kommer att starta en undersökning med anledning av era uppgifter. Om vi hittar problem kommer vi kontakta bolaget, säger Johan Florén.

Svartlistat av EU

Fastighetsbolaget är enligt lag egentligen skyldiga att stoppa dessa affärer.

Sedan är ett par år tillbaka är dessutom Förenade Arabemiraten svartlistat över EU med anledning av att det råder hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.

– I praktiken innebär det att det blir svårt att ha en affärsrelation med dessa stater, beslutet kommer få en stor negativ inverkan på Emiraten, sade Jon Petter Rui, professor vid Juridiska fakulteten vid universitetet i Bergen, till E24 vid beskedet 2022.

Inte på myndighetens lista

Beslutet att svartlista fattades efter att EU-parlamentet och icke-statliga organisationer under flera månaders tid tryckt på.

– Det här kommer hjälpa de drabbade länderna och se till att vår inre marknad fungerar, sade Mairead McGuinness, EU-kommissionär för finansiella tjänster och stabilitet, samtidigt.

Sjunde AP-fonden har svartlistat flera bolag. Emaar finns hittills inte på den listan.

Foto: Sweet Life

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen