Stort larm om Klarna – ”Ett fängelse”

2024 02 15

Unga lockas till Cypern med löften om att växa som människor och i karriären.

De ska arbeta på företaget Foundever, bolaget som sköter kundtjänsten åt Klarna.

Nu slår tidigare anställda larm om att förhållandena på företaget är allt annat än positiva.

En granskning

I januari publicerade Arbetet och Arbetsvärlden en granskning om arbetsförhållandena på Foundevers kontor på Cypern.

– En kollega fick höra att ingen skulle bry sig ifall hon levde eller dog, berättar Liam Bladström som tidigare arbetat på Cypern-kontoret, för Arbetsvärlden.

Granskningen tar upp vittnesmål från tidigare anställda som berättar om toalettbesök som klockades.

Tidigare anställda uppger även att kundsamtal fick högst ta några minuter i anspråk samt att det var så gott som oacceptabelt att sjukanmäla sig.

Låga löner

Anställda uppges arbeta mellan 48 och 56 timmar varje vecka, något som ger dem en timlön på någonstans mellan 67 och 78 kronor.

– Även jämfört med andra jobb på Cypern så var lönen usel, säger Liam till Arbetsvärlden.

”Jag såg fram emot det”

Foundever har hand om kundtjänst för flera stora bolag.

Några av de bolag vars kundtjänst som företaget har hand om är förutom Klarna även SAS, Samsung och TUI.

Ett av kontoren finns på Lindholmen i Göteborg. Här fick Jessica arbete som 22-åring.

– Jag såg fram emot det jättemycket, säger Jessica till Expressen, apropå att hon skulle påbörja sin anställning.

En annan verklighet

Men det blev långt ifrån som Jessica hade föreställt sig.

– Det kändes som ett fängelse, säger Jessica till Expressen.

Mellan varje kundsamtal förväntades det gå högst 30 sekunder, berättar hon. Under dessa sekunder skulle man hinna föra anteckningar över vad som sagts under samtalen.

Man skulle även registrera aktuell status på ärendet.

Kritiken fortsätter

– Vi blir behandlade som åsnor, säger en före detta anställd som slutade under hösten, uppger Breakit.

Personen i fråga refererar till kontoret på Cypern.

– Man är en slit- och slängvara, säger en annan till sajten.

Svarar på kritiken

Anki Nordin är HR-chef på Foundever i norra Europa.

För Breakit uppger hon att samarbetet med Klarna fungerar bra och att personalen blir väl omhändertagen.

Hon säger att man tar alla anklagelser på allvar.

Foto: S. Burgoyne

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen