SVERIGE: Stort larm om hundar – ägare pekas ut

2023 11 25

Det råder allvarliga problem för hundar i Sverige.

Det har som bekant varit ett mycket utmanande ekonomiskt år för Sverige.

En hög inflation har inneburit att Riksbanken höjt styrräntan, och plånboken blir allt tommare bland hushållen.

Nu kommer larm från den ideella föreningen Hundstallet, som lyfter fram att även hundarna påverkas av det ekonomiska läget.

Det är till och med kris på håll, rapporterar Aftonbladet.

“Har inte råd”

Det råder stora problem och såväl svält och vanvård som inställda veterinärbesök har lyfts fram som tydliga effekter av den ekonomiska krisen.

– Ägarna har inte längre råd att i samma utsträckning betala för operationen eller undersöka tänderna, säger Hundstallets informationsansvariga Erika Garmelius till tidningen.

Prioriteras bort

Mot bakgrund av den ekonomiska krisen prioriterar allt fler ägare bort sina hundar.

När hundar far illa är det Länsstyrelsen som tar hand om dem, och om djuren far särskilt illa kan de till och med avlivas.

Kostnaderna för veterinärvård och djurförsäkringar har ökat, och Länsstyrelsen kan bekräfta en ökning vad gäller antalet hundar som de tvingas omhänderta.

– Det vi ser i år är att djurhållarna i länet är påverkade av generellt högre kostnader, bland annat högre veterinärkostnader, säger myndighetens kommunikationschef Fredrik Hedlund.

“Innebär ett ansvar”

Länsstyrelsen meddelar att man inte ska underskatta vad som krävs om man vill ha en hund.

– Att vara katt- eller hundägare innebär ett stort ansvar. Det är inte bara djuret som ska må bra och bli väl omhändertaget, det finns krav från samhället också. Dina skyldigheter som djurägare styrs av lagen om tillsyn över hundar och katter.

Går att anmäla

Om man vet om att djur far illa så går det att göra någonting åt det.

Länsstyrelsen rekommenderar att kontakta dem via telefon, e-post eller brev så att myndigheten kan omhänderta djuret.

Foto: J. Veenema

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo. 

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen